Vingåker har fått en ny socialchef. Men rekryteringen verkar komma med bagage.
Rekryten har inte alltid varit långvarig som chef i de kommuner hon jobbat i. Bland annat blev hon häromåret utköpt av sin tidigare arbetsgivare Tibro kommun efter allvarlig kritik mot hennes ledarskap, behandling av personal och dåligt ekonomiskt resultat. Det måste inte betyda att det blir så också i Vingåker. Att ge människor fler chanser kan vara bra, men frågan är hur noggrant kommunledningen funderat över den nya socialchefens erfarenheter.
Dessutom behöver ansvariga politiker och kommunledning se upp så att Vingåker inte blir en klubb för sparkade chefer. Kommunen har nu ett antal tidigare utköpta eller avskedade myndighetschefer i sin förvaltningsorganisation. Däribland kommundirektören Ralf Hedin själv, som efter en mobbingskandal fick lämna sitt uppdrag som operativ chef på polismyndigheten i Örebro. Man ska inte underskatta optikens betydelse.
Mellan raderna blir det dock klart: Det kan vara klurigt att hitta rätt personal till de chefstjänster som läggs ut, inte minst för små kommuner. Men även om omdömesgilla och kunniga chefer alldeles för ofta är en bristvara så är matchningsproblemen stora över hela arbetsmarknaden. Både inom privat och offentlig sektor.
Det ställer höga krav på kommunerna som attraktiva arbetsgivare. Arbetsmiljö, löner, villkor och utvecklingsmöjligheter behöver locka och intressera. I det kan kommuner med färre invånare ha en uppförsbacke. Det är inte alltid så lätt för småkommunerna att erbjuda mer professionella arbetsmiljöer och utvecklingsmöjligheter inom ledning eller som specialist.
Samtidigt är det inte så ensidigt. Mindre kommuner kan konkurrera genom små och trivsamma arbetsplatser. Många har dessutom geografiskt gynnsamma lägen, en växande befolkning och en hög skattekraft. Det konstaterade en statlig utredning, tillsatt av Kristerssonregeringen, om frivillig kommunsammanslagning häromveckan.
Utredningens slutsatser är raka: Kommunerna är inte intresserade av sammanslagningar. Inte de större. Inte de mindre. Och det är begripligt. Visst kan det finnas skalfördelar med större kommunorganisationer, men det är endast inom vissa verksamheter. Besparingsmöjligheterna är dessutom begränsade. Kommunens effektivitet avgörs inte heller av dess storlek.
Förutsättningarna att rekrytera förtroendevalda kan förvisso öka om kommunen är större, men inte nödvändigtvis. I mindre kommuner, som Vingåker, finns ofta stort lokalt engagemang. Invånare och beslutsfattare är närmare varandra än på större orter. Det är en demokratisk fördel som inte ska underskattas. Den sortens närhet riskerar gå förlorad om till exempelvis Vingåker skulle ha slukats av en större enhet. Viktigare är det att medborgarna i större utsträckning är beredda att ta på sig uppdrag inom parti, nämnd eller fullmäktige.
Idéerna om kommunsammanläggningar bör därför läggas åt sidan tills vidare. Däremot bör kommunpolitiker i landet – inte minst i Vingåker, Katrineholm och Flen – fundera mer på hur de kan öka samarbetena över kommungränserna.
Utredningen slår nämligen fast att kommunal samverkan underlättar bland annat kompetensförsörjningen. Det i sin tur ökar kommunernas kapacitet och förmåga att leverera service av högre kvalitet. Det kan vara genom kommunförbund, gemensamma nämnder eller att man helt enkelt köper tjänster av varandra. Detta ser vi mycket av i vår del av Sörmland. Men det behöver bli mer av det.
Att Vingåker och Katrineholm bryter upp Viadidaktsamarbetet är en utveckling i fel riktning.
