För en del människor är det svårt att hitta jobb. Språksvaghet i svenska och brist på skolgång, eller fel utbildning, kan vara verkligt stora hinder som måste övervinnas för en del. Att stödja dessa människor till egen försörjning, och etablering, är ett viktigt uppdrag kommunerna måste ta på stort allvar.

Egen inkomst och jobb är bra för människor. Det ger inte bara pengar i deras plånböcker och bättre levnadsförhållanden. Hittar man riktigt rätt kan det också ge en verklig känsla av mening. Dessutom innebär det mindre börda på kommunens budget för försörjningsstöd.

Därför bör beslut som rör arbetsmarknad vara välgrundade. De, likt många andra områden, ska inte präglas av politisk nyckfullhet eller ryckighet. Därför har majoriteten i Katrineholm skäl att tänka ännu en gång när det gäller att skrota Viadidaktsamarbetet med grannkommunen Vingåker. Risken är att man rubbar sådant som fungerar utan att uppnå bättre, och önskade, resultat.

Förslaget kommer från Moderaterna i Katrineholm som lyckats få med sig S på tåget. Sannolikheten är, om ingen av partierna ändrar sig, att det blir verklighet. Beslut i kommunstyrelse och fullmäktige behövs först. Om kommunerna Vingåker och Katrineholm inte kommer överens om annat tar det sedan två år innan avtalet slutar gälla. Mycket kan hända på den resan.

Exakt hur omorganisationen skulle se ut för Katrineholm återstår att se. Att vuxenutbildningen ska läggas under bildningsnämnden är inte obegripligt. Inte heller är det ologiskt att, som majoriteten föreslår, knyta arbetsmarknadsfrågorna närmare socialnämnden. Men att det skulle innebära några stora fördelar för Katrineholm är svårt att se.

Nackdelarna är däremot klarare. Hur organisatorisk oro påverkar slutresultatet ska inte överdrivas. Nya arbetssätt och rutiner kan till och med vara välgörande. Samtidigt ska kommunstyrelsens ordförande Johan Söderberg (S) inte förvänta sig några stordåd med en enbart katrineholmsk arbetsmarknadspolitik. Dessutom finns en risk att det blir svårare att fylla kurser och klassrum när antalet inskrivna Vingåkersbor blir färre eller nära noll.

Även i Vingåker finns det de som gärna ser ett avslut på Viadidakt. I det SD-beroende niomandatstyret som ska ta över i kommunen har Centern uttalat sig positivt om en sådan upplösning. Kritiken mot Viadidaktnämnden har varit att tillgången för Vingåkersborna varit sämre än önskat. Partiet vill att mer verksamhet borde ha förlagts i Vingåker. Kommunens invånare ska inte behöva resa så mycket till Katrineholm för sina insatser.

Kanske är det sant att Viadidakt kunde gjort mer på plats i Vingåker. Samtidigt är det tveksamt om en renodlad vingåkersk arbetsmarknadsförvaltning skulle prestera bättre än det kommunerna levererat tillsammans. Även om Vingåker lyckas pumpa upp sin förmåga något är det sannolikt att samarbete med Katrineholm, eller andra kommuner, kommer behövas. Vingåkers kommun kan då som beställare ställa en del krav, men demokratiskt inflytande över verksamheten skulle försvinna när den gemensamma nämnden skrotas. 

Både i Vingåker och Katrineholm finns det skäl att tänka om. Men väljer kommunerna ändå att gå skilda vägar, bör de göra det som goda grannar. Grälsjuka har inte hjälpt någon att hitta jobb.