Glädjande med godkänt betyg på friskolan

Staten, och kommuner, behöver ha effektiva verktyg för att sätta emot när skolor inte följer lagar och regler.

Staten, och kommuner, behöver ha effektiva verktyg för att sätta emot när skolor inte följer lagar och regler.

Foto: JESSICA GOW / TT

Ledare2024-04-18 18:56
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Österåkersbygdens friskola blev godkända av Skolinspektionen nyligen. De bekymmer i skolans verksamhet, som myndigheten pekat ut, ska nu vara åtgärdade. 

Det var då glädjande! Inledningsvis hade Skolinspektionen 24 anmärkningar på friskolan. Skolan kritiserades för "allvarliga och omfattade brister" inom bland annat undervisning, särskilt stöd och betygsättning. Bland annat kunde inte eleverna garanteras den undervisningstid de har rätt till, bland annat inom ett så tungt ämne som naturvetenskap. Skolan hotades med vite av betydande storlek. Det var alltså inte frågan om några petitesser. 

Detta var för mer än ett år sedan, efter att Skolinspektionen gjort påhälsning på skolan under hösten 2022. Skolan har nu, på punkt efter punkt, gjort förändringar och förbättringar. Det kunde konstateras först i juni förra året, då det fortfarande fanns saker kvar att kryssa av på åtgärdslistan. De kvarvarande bristerna har myndigheten nu granskat. Och Skolinspektionen har gett skolan tummen upp, grönt ljus, eller vad man nu vill kalla det. Bra!

Skolans huvudman, Birgitta Åberg Andersson som är ordförande för Österåkerbygdens friskoleförening, har för tidningen förklarat att det varit ett tungt jobb att ta skolan dit den är idag. Och hon gör även klart att arbetet inte stannar upp. "Nu gäller det också att hålla i det här", säger hon till tidningen. Dessutom verkar hon ta själva granskningen som en positiv upplevelse. 

Det är så det ska låta. Myndigheters roll ska inte vara att göra nedslag för att vara illvilliga. Nedslagen på Österåkersbygdens skola var för att försäkra sig om att samtliga elever får en lagenlig och tillräcklig skolgång. Och att skolans huvudman resonerar kring kritiken som något främjande är mycket lovvärt. Det är så skolan borde ha reagerat från start – se en möjlighet till förbättring. Det gäller såväl Skolinspektionens granskning som tidningens bevakning av processen, som ledarredaktionens kritik. De tidigare reaktionerna från skolans rektor var inte lika förstående till granskning, bevakning eller kritik. 

Och det är begripligt. Att granskas och kritiseras offentligt är inte bekvämt. Men friskolan är en maktfaktor i bygden och finansieras med skattemedel för att undervisa barn och unga. Allmänintresset var och är närmast självklart. Dessutom: Genomlysning och konstruktiv kritik gör att verksamheter stärks och växer.

Sedan behövs en diskussion om hur myndigheters behandling av en del friskolor ser ut. Staten, och kommuner, behöver ha effektiva verktyg för att sätta emot när skolor inte följer lagar och regler. Annars finns det en risk att friskolesystemet undergrävs inifrån. Samtidigt får inte myndighetstillsyn övergå till häxjakt på friskolor. Det är inte ledarredaktionens uppfattning att Skolinspektionens kritik mot Österåkersbygdens friskola skulle handla om just detta. Men vi har med oss att en del tjänstemän och förvaltningar på olika håll i Sverige försökt, och försöker, emellanåt klämma åt fristående skolor. I skottlinjen är ofta de verksamheter som har sin grund i vissa idétraditioner eller har konfessionella inslag i verksamheten. 

Så länge eleverna på dessa friskolor behandlas väl, läroplaner följs och undervisningen är godtagbar har de en självklar plats i skolsystemet. De ska inte behandlas annorlunda än andra skolor.