Skolinspektionen kritiserar Österåkersbygdens friskola i Vingåkers kommun. Det har man kunnat läsa om i tidningen. Och det är inte lite myndigheten anmärker på.
Allvarliga missförhållanden. Så lyder Skolinspektionens samlade omdöme av skolans brister. Det är bland annat undervisningen och betygsättningen som får kritik. Myndigheten har genomfört intervjuer med lärare, elever, personal i elevhälsan, och representanter för huvudmannen – skolans förening – för att få en bild av verksamheten. Ett par lektionsobservationer har också myndigheten genomfört på skolan.
Skolinspektionen drar följande slutsatser: Eleverna kan inte garanteras den undervisningstid de har rätt till i ett antal ämnen, däribland de naturvetenskapliga ämnena. Barn som befaras missa utbildningsmålen har inte utretts och getts stöd i tillräcklig utsträckning. Elevhälsan har inte, som det är tänkt, varit inkopplade när vissa elevers frånvaro varit hög. Personal undervisar inte heller alltid enligt gällande läroplan.
Skolan får fram till den 16 juni på sig att åtgärda dessa, och en del andra, brister. Annars riskerar huvudmannen vite på 300 000 kronor. Skolinspektionen konstaterar också i beslutet att friskolans tillstånd att bedriva skolverksamhet kan dras tillbaka om nya allvarliga brister uppmärksammas inom två år. Kritiken är alltså inte en halvmesyr.
Men skolans rektor, Anna Frössevi Ericsson, verkar tycka annorlunda än myndigheten. En del av kritiken håller visserligen rektorn med om och vill åtgärda. Annat överväger skolan att överklaga. Och visst kan det vara så att Skolinspektionen inte har hela bilden. Men det har inte heller ledningen på Österåkersbygdens friskola. Vad som är rätt och riktigt kan, om beslutet överklagas, kanske klargöras i förvaltningsrätten. Men om Skolinspektionen ens har hälften rätt, så har Österåkersbygdens skola mycket jobb framför sig.
Svaren från skolans rektor är inte särskilt lugnande. När hon tillfrågas om bristande dokumentation kring den höga frånvaron bland vissa elever och att det fattas en kurator, då svarar hon: "Vi är som en stor familj. Vi vet exakt varför ett barn har hög frånvaro". Så kan det kanske vara, skolan är inte särskilt stor. Men det innebär inte att skolans ledning kan runda lagar och regler, eller för den delen sunt förnuft. När elever är långvarigt frånvarande från lektionerna kan skolan inte brista.
Friskolans rektor nämner också att skolan inte fick några anmärkningar 2016. Och det stämmer. Då gav Skolinspektionen skolan bara grönt. Men skolor kan inte leva på gamla meriter. Skolans ledning behöver fråga sig vad som hänt de senaste sju åren.
Rektorns mediehantering är också under all kritik. Hon har i sin kontakt med tidningen, både på sms och i mejl, uttryckt oförståelse inför tidningens publicering av Skolinspektionens kritik. Hon har anklagat journalisten som skrivit artiklarna för tveksamma "metoder" och att tidningen publicerat osanningar.
Det räcker inte att känna sig utpekad och framföra något suddigt om oklara felaktigheter. Några bevis har rektorn inte lagt fram.
Rektorn på Österåkerbygdens friskola har missförstått tidningens roll. Den är att nagelfara makthavare – inte stryka dem medhårs. Dessutom finansieras skolan av offentliga medel. Journalistisk granskning är inte ett angrepp på Österåkersbygden. Inte heller på friskolan. Det borde en rektor förstå. Annars finns det skäl att åter sätta sig i skolbänken.