Blodet kokar. Jag tittar på klockan. Nu missar jag mötet. Tyst muttrar jag: Var är tåget?
Minnet fäster sig sällan vid det som fungerar. Det är det avvikande som sätter sig. Jag vet det. Men bilden är klar: Tågtrafiken i Sörmland och kring Mälaren har skötts illa i nästan två år. Att rött, blått och vitt numera kan förknippas med försenade och inställda tåg är genant.
I slutet på 2021 tog tågföretaget MTR Nordic över tågtrafiken i Sörmland. Bolaget vann en upphandling om att köra regionaltågen kring Mälaren, däribland i Sörmland. Tanken var att det skulle bli bättre – bland annat skulle det bli fler avgångar och länen skulle knytas närmare varandra. Det var i helt rätt riktning. Tät och regional tågtrafik är klimatklokt. I stället för att ta bilen kan fler välja tåg. Bättre tågförbindelser utvidgar även arbetsmarknaden och underlättar rekrytering och jobbmatchning över länsgränser.
Men bättre blev sämre.
MTR:s löften om fler avgångar byggde uppenbarligen på glädjekalkyler om hur de skulle kunna få tag i tågpersonal, eller nästan helt ta över de som tidigare jobbat på SJ. Så blev det inte. Resultatet: Många pendlare, särskilt de som behöver ta tågen på morgon och sen eftermiddag till och från jobb, har numera vant sig vid återkommande förseningar och uteblivna tåg. Sträckan mellan Eskilstuna och Stockholm är särskilt drabbad. Men även de resenärer som reser till eller igenom Katrineholm har lämnats kvar på perrongen. MTR har till och med erkänt att företaget nu kör i praktiken lika mycket nu som det var innan de tog över driften.
Det slår mot jobb och klimat. Människor som hittat jobb på annan ort riskerar börja söka jobb närmare hemmet, eller flyttar. Viktig kompetens riskerar gå förlorad till andra verksamheter. Fler riskerar välja klimatskadligt bilkörande framför tåg.
Därför är det bra att Mälardalstrafik (som ansvarar för upphandlingen av tågkörningen kring Mälaren) nu signalerat att en ny upphandling kan vara aktuell. Trafikupphandlingar är tröga processer och ska leverantören bytas ut krävs det nya tag. Förhoppningsvis får MTR även eld i baken, och hugger i.
Få har missat bristen på lokförare. Det är ett allvarligt problem som visar på hur svensk arbetsmarknad måste bli ännu bättre på jobbmatchning. Samtidigt var denna bild tydlig redan vid upphandlingen. MTR borde inte ha lovat något de inte kunde hålla. Och den kritik som riktats mot bolagets personalvård måste tas på allvar. En bransch med personalbrist har inte råd att slarva med arbetsmiljön. MTR har ursäktat sig och lovat bättring i snart två pinsamma år.
Och det finns uppenbarligen en inlärningskurva för Mälardalstrafik. Men hur länge tänker förtroendevalda politiker kring Mälaren låta detta pågå?
Samtidigt bör det inte leda till en allmän misstro mot privata aktörer på rälsen. Det är inte statliga tåg som byggt ut tågtrafiken i hela Sverige de senaste årtiondena. Inte heller var det problemfritt innan MTR, när SJ körde länstågen. Kommunerna här fick närmast skrika sig hesa för att bli ens lite lyssnade på. SJ gjorde som det ville.
Och visst minns ni hur SJ betedde sig efter att bolaget förlorat upphandlingen? Man bröt avtal på pin kiv, bråkade, var ohederlig och allmänt fyrkantig. Dessutom lyckades bolaget få ut ytterligare stålar från skattebetalarna. Så ska inte seriösa aktörer bete sig.
I praktiken hade SJ monopol på regionaltrafiken. Att regionerna kring Mälaren gick samman för att göra upp med detta var rätt och riktigt. Att luta sig mot statsmonopolister eller företag med monopolställning leder sällan till något gott.
