Försenade och inställda tåg. Så har verkligheten sett ut för en del sörmlänningar det senaste halvåret. De som drabbats särskilt mycket av detta bor och jobbar i Eskilstuna och Strängnäs och pendlar till Stockholm. Men även andra pendlingssträckor har drabbats. 

Tidningen har granskat avgångsstatistik för tågen i Sörmland sedan MTR tog över dem i december. Slutsatsen är att det varit si och så med punktligheten och om tågen över huvud taget gått. Den sortens skador och besvär som drabbat sörmlänningarna som använt sig av den miljövänliga tågtrafiken ska inte underskattas. När dessa tågresor inte fungerar som de ska innebär det påfrestningar som inte bör viftas bort. 

När tåg man tänkt ta ställs in – eller ofta blir åtskilligt sena skadas förtroendet till järnvägsbolaget. Människor vill veta att de kan komma i tid till jobbet och vara hemma innan barnen lagts för att sova. Risken finns att de som gärna åkt tåg till och från jobbet, slutar med detta, eller aldrig riktigt börjar med det. Vissa kanske tvekar inför att ta jobb i andra regioner – andra kanske väljer bilen oftare. Sådant motverkar att arbetsmarknaderna växer och en del klimatpolitiska mål undergrävs.

Därför är det bra om regionpolitikerna i Sörmland, och Mälardalstrafiken som upphandlat MTR:s tjänster, funderar över hur det kunnat bli så här. Finns det delar av upphandlingen som kunde sett annorlunda ut?

Samtidigt bär MTR det stora ansvaret – den som lovar något ska hålla det. Här finns det givetvis omständigheter som varit bortom tågbolagets kontroll. I början på året var det många lokförare och annan tågpersonal som var sjukskrivna, det är en sak.

Men redan sommaren innan trafikstarten stod det klart att bolaget inte hade nog med personal. Det berättade tågbolagets vd till tidningen i veckan. Även trafikföretagen har påverkats av pandemin, och av att människor sökt sig till andra yrken eller bytt arbetsgivare. Den som kör persontåg kan lära sig att köra godståg.

Här verkar MTR ha gjort en felbedömning. Ledningen trodde att fler lokförare från SJ skulle gå över till MTR än de som sedan verkligen gjorde det. Att ragga anställda och vara en attraktiv arbetsgivare är tågbolagets ansvar – inte politikernas.

Politikerna i regionen, men också i våra grannlän, behöver dock vara varsamma. Onyanserat skäll, som också syns i delar av kritiken mot vårdbolag och friskolor, bör inte kopieras i denna fråga. De delar som inte fungerat, och ännu är fungerar bristfälligt, finns det lärdomar att dra av.

Men det är inte det "privata" som är problemet. Medborgare som hellre sett att alla svenska tåg körts av staten behöver tänka om. De senaste årtiondenas utbyggnad av tågtrafiken är inte tack vare statliga tåg – tvärtom.