Stojande kan störa mycket. Särskilt i klassrummet. Därför är uppgifterna om stöket på Slottsskolan i Vingåker något som ska tas på allvar. Varje förlorad lektion ökar risken för att tonåringarna halkar efter i undervisningen.
Utifrån är det svårt att bedöma hur illa situationen i en av skolans sjundeklasser är och har varit. Lyssnar man på några av föräldrarna till elever i klassen handlar det om stora störningsmoment och att lärarna och rektorn "tappat kontrollen" över lektionerna och skolan. Rektorn Magnus Karlsson dämpar kritiken något men förminskar inte utmaningarna. Han konstaterar att det ska handla om ökad skadegörelse på skolan och ett normbrytande i en del av den kull av sjundeklassare som kom till skolan i höstas – i likhet med Järvenskolan i Katrineholm.
Och skolan har satt in åtgärder, vissa har avbrutits och nya är på gång. Gott så! Förhoppningsvis sätter skolans insatser punkt för de mest besvärliga inslagen. Snarast behöver fokus skiftas från uppfostring till undervisning.
En god skolgång lägger grunden för att senare klara sig på egen hand i livet. Därför är föräldrars oro förståelig – de vill givetvis sina barn det bästa. Samtidigt är det inte säkert att det är deras uppfattning av läget utgör hela bilden. Väl underbyggd och konstruktiv kritik är en sak. Men den pedagogiska kompetensen sitter skolan på – inte föräldrarna.
Sedan verkar det som om vissa föräldrar har skäl att rannsaka sina egna beteenden. Rektor Karlsson har berättat för tidningen att barn ska ha hängts ut i sociala medier – av föräldrar till elever på skolan. Oaktat hur detta ska ha gått till har det försvårat situationen ytterligare. Det bör mana en del vuxna individer till eftertanke – har de handlat som de goda förebilder de ska vara? Det är inte bara barn och skolfolk som ska sköta sig.
Vid sidan av stöket finns en del andra besvärligheter. Nyligen gjorde nyhetssajten Newsworthy en sammanställning av hur stor andel av svenska niondeklassare hade gymnasiebehörighet förra året. Sajten kunde visa att 76 procent av förra årets nior på Slottsskolan var behöriga till gymnasiet. Skolans placering är lätträknad från länets botten och ligger en bra bit under rikssnittet på 85 procent. Skolledningen på Slottsskolan har att hugga i.
Samtidigt kan vi se hur betygen på Slottsskolan förbättrats gradvis. Bland annat har andelen elever med godkända betyg inom matematiken vuxit stadigt sedan 6-7 åren, men är fortsatt under rikssnittet. Det visar uppgifter från Skolverkets dataset SIRIS. Andelen Slottsskoleelever som har godkänt i svenska har däremot pendlat mycket under flera år, men ligger nu på högre nivåer än 2019. I engelskaämnet ligger skolan numera över det nationella genomsnittet. Även meritvärdet för skolans nior har ökat kraftigt under samma tidsperiod. Särskilt tydlig är utvecklingen bland elever med utländska föräldrar eller som kommer från hem med kortare utbildningsbakgrund.
En positiv utveckling ska inte få dölja större problem. Och utmaningarna i Slottsskolan ska övervinnas. Men de beslut skolan fattar nu får inte slå mot de gradvisa framsteg som gjorts på senare år.