I tider av ett grått töcken bör de ljusare nyanserna också lyftas fram. Runt hörnet spirar trots allt våren.
På måndagen presenterade kommunstyrelsens ordförande Johan Söderberg (S), uppbackad av kommunens tjänstemän, Katrineholms årsredovisning 2023. Det är en sisådär hundra sidor tung lunta med flera intressanta staplar. Materialet ligger lättillgängligt på kommunens hemsida för den som vill djupdyka i detaljerna. Kanske ser ni läsare något som ledarsidan inte uppmärksammat än.
När den politiska majoriteten i Katrineholm lade fram sitt förslag på kommunbudget hade den en mycket dyster bild av 2023. De var inte ensamma om detta. Många bedömde att arbetsmarknadens förutsättningar skulle kraftigt försämras – och det snabbt. Med detta i ryggsäcken räknade S och M i Katrineholm med plus på 3,9 miljoner kronor. Men när året summerats blev resultatet istället plus på 36 miljoner kronor. Det var förvisso lite mer än en tredjedel av tidigare år. Det är ingen otrevlig nyhet för ett kommunalråd som förväntade sig mycket sämre siffror.
Orsakerna till det där oväntade pluset är något fler kan behöva ta till sig. Den höga inflationen höll förvisso i längre under 2023 än många prognoser. Men försämringarna på arbetsmarknaden och minskad efterfrågan på arbetskraft syntes inte förrän i slutet på året, såväl i Katrineholm som i Sverige i övrigt. För Katrineholms del har det inneburit större skatteintäkter än förväntat.
Ovanpå det har kommunens olika förvaltningar dragit åt svångremmen. Det handlar om alltifrån hur skolmenyn planeras till neddragningar på personal inom förskolan. Det senare kallas "omställningen till minskade volymer" på kanslisvenska. Förvisso kan man diskutera storleken på varslet gällande förskolorna, men färre barn betyder samtidigt minskade personalbehov. Vissa neddragningar är i det sammanhanget begripliga.
Allt detta betyder dock inte att varje orosmoln skingrats. Barnkullarna kan fortsätta minska och sysselsättningsnivån lär förändras till det sämre. Ett kommunalråds utmaningar är aldrig sinande.
Svensk arbetsmarknad har länge haft en positiv utveckling. Trots att en del i den senaste valrörelsen gärna målade upp en annan, mer nedslående, bild. Sysselsättningen har under lång tid ökat – särskilt bland invandrare. Ovanpå det har antalet personer försörjda på sociala ersättningar och bidrag minskat stadigt sedan mitten av 1990-talet.
Men nu bryts trenden. Den sysselsättningsnivå som minskat något de senaste månaderna följer in i det här året. Enligt Konjunkturinstitutets prognos från i december kommer konjunkturen fördjupas under 2024. Sysselsättningen bedöms fortsätta sjunka under året för att påföljande år återigen lyfta. Och enligt Katrineholms årsredovisning har trenden med färre antal hushåll som söker försörjningsstöd nu stannat av på grund av den försämrade arbetsmarknaden.
Den ljusare fonden vilka dessa gråa moln sveper över ska dock inte förringas. Dessa framsteg är resultatet av att regeringar av olika kulör släppt på prestigen även när det smärtat, och skruvat på sin och Sveriges jobbpolitik till det bättre. Idag ser vi tyvärr allt mindre av denna inställning.
Katrineholmstyret kan inte göra mycket åt rikspolitiken. Men det kan lägga rejält med krut på skolan. Fullständiga gymnasiebetyg är vägen till jobb, egen försörjning och ett bättre liv. I det finns mycket att göra. Kommunalrådet kan inte luta sig tillbaka.