32 miljoner kronor mer än budgeterat är vad kommunen gick plus 2023.
De senaste tre åren har kommunen slagit rekord efter rekord i hur mycket pengar man dragit in. År 2022 gjorde man ett överskott på 99 miljoner kronor. Men när S och M lade fram budgeten för 2023 var prognosen betydligt dystrare. Totalt räknade man med att gå plus 3,9 miljoner, men enligt årsredovisningen rör det sig om 36 miljoner.
Förklaringen är ökade skatteintäkter berättar kommunstyrelsens ordförande Johan Söderberg (S).
– Det beror framför allt på att vi egentligen inte hade några uppsägningar, utan de arbetade timmarna under 2023 fortsatte att öka. Prognoserna som låg inför 2023 var mycket mer pessimistiska kring hur arbetsmarknaden skulle utvecklas. Så det har drivit upp våra skatteintäkter under året och är egentligen den stora förklaringen till att vi ändå har ett ganska stort plusresultat i förhållande till vad vi hade budgeterat under året.
Även nämndernas arbete med att hålla sig inom de ekonomiska ramarna har varit betydande. Varslet inom förskolan och på service- och teknikförvaltningen kopplat till det minskade barnantalet har varit avgörande.
Den här volymförändringen, att man drog ner på personal, det var alltså nödvändigt?
– Ja, absolut. Både inom bildning och inom service- och teknik, men största delen inom bildning, säger Johan Söderberg.
Av alla nämnder är det tre som går back. Socialnämnden fortsätter gå minus, denna gång rör det sig om 26,9 miljoner. Det är betydligt sämre än förgående års minusresultat på 19,3 miljoner. Service- och tekniknämnden gick back 1,2 miljoner.
– När det gäller inflationens påverkan så har det slagit mest på service- och tekniknämndens verksamheter eftersom det är de som köper väldigt mycket externt. Både när det gäller mat, alltså livsmedel och tjänster i form av snöskottning, transporter och annat, säger Johan Söderberg.
Den tredje är bildningsnämnden, som redovisar ett minusresultat på 4,5 miljoner. Det stämmer dock inte riktigt, förklarar Johan Söderberg. Anledningen är att de blev lovade pengar från kommunens integrationsfond, men eftersom kommunen som helhet går plus väljer man att inte nyttja fondpengarna än.
– Eftersom vi kommer behöva fortsätta göra ett omställningsarbete inom förskolan så är det bättre att vi sparar de här pengarna ur integrationsfonden, som vi kan använda under flera år. Så får bildning redovisa ett minusresultat i år, även fast de skött sig bra.
Precis som kommunen i helhet gick Katrineholms kommunkoncern plus. Det rör sig om 61,2 miljoner kronor, vilket är en försämring med 53,6 miljoner jämfört med 2022. I koncernen ingår KFAB, Kiab, Västra Sörmlands räddningstjänst och Katrineholm vatten och avfall.
Samtliga tre ekonomiska mål når man upp till i kommunen. I kommunkoncernen klarar man två av tre ekonomiska mål. Anledningen till varför man inte når upp till samtliga är att man de senaste åren gjort stora kostsamma investeringar som att bygga Järvenskolan och Stensättersskolan.
Kollar man istället på kommunens 40 resultatmål i kommunplanen var det 14 som uppnåddes, 21 som delvis uppnåddes och fem som inte uppnåddes under 2023. De mål som inte uppnåddes var bland annat att få fler invånare, halvera sjukfrånvaron bland kommunens anställda och höja skolresultaten.
– Tyvärr ser vi inte den här kraftfulla uppgången i våra skolresultat än, men det är absolut målsättningen. Sen har vi svårt att rekrytera behöriga lärare, vilket många andra kommuner också brottas med.