Om en utredning om situationen i Vingåker ska tvingas fram måste vittnena visselblåsa genom interna kanaler, säger Beatrice Gezelius, jurist på Arbetsmiljöverket.
Både kommunalrådet Charlotte Prennfors (M) och oppositionsrådet Anneli Bengtsson (S) uttalade svårigheter med att utreda det som framkommit i tidningens granskning, främst på grund av vittnenas anonymitet.
Visselblåsarlagen finns för att missförhållanden ska kunna anmälas och utredas utan risk för repressalier. På Arbetsmiljöverkets hemsida står det tydligt att visselblåsarrapporteringar kan göras via interna och externa kanaler, såväl som genom offentliggöranden i media.
Trots att 18 vittnen rapporterat till media om missförhållandena på kommunen är inte kommunen skyldig att utreda situationen, enligt Beatrice Gezelius, jurist på Arbetsmiljöverket.
Om de 18 vittnena visselblåser internt blir dock läget ett helt annat. Då måste kommunen utreda situationen, enligt visselblåsarlagen.
– Om rapportering av missförhållanden sker i en verksamhetsutövares interna visselblåsarkanaler är denne skyldig att följa upp det som rapporterats och lämna återkoppling om uppföljningen till rapporterande personer, fortsätter Beatrice Gezelius.
Vittnena som kommit till tals i tidningens granskning beskriver att de inte litar på kommunens visselblåsarfunktion efter visselblåsarärendet som hanterades 2021. Vingåkers kommun saknade då rutiner för hur hanteringen av visselblåsarärenden skulle gå till om både kommunchef och HR-chef i kommunen stod under granskning.
Enligt riktlinjerna skulle kommunchefen ta emot ärenden, bedöma och tillsätta utredare samt besluta om åtgärder eller förslag till åtgärder. Om kommunchefen stod under granskning skulle HR-chef ta över ansvaret.
Två år senare har inga uppdateringar av rutinerna gjorts.
– Just nu jobbar vår kommunjurist med att uppdatera riktlinjerna, berättar Mattias Gustafsson, HR-chef på Vingåkers kommun.
Mattias Gustafsson, HR-chef, uttalar sig om de 18 vittnesmålen som kommit fram i tidningens granskning. "Det är 18 för många", säger han.
Mattias Gustafsson omnämns, tillsammans med kommunchef Ralf Hedin och flera medarbetare, i anmälan om kränkande särbehandling som inkom till kommunen 2020. I tidningens granskning framkommer att Gustafsson beställde utredningen som skulle granska både honom själv och övriga personers agerande.
Hur ser du på riskerna för jäv, med tanke på att du beställde en utredning om dig själv?
– Om man tittar tillbaka så såg vi inte risken för jäv, utan vi lämnade uppdraget till extern part just för att undvika jäv, säger Mattias Gustafsson.
Tommy Iseskog, arbetsrättsexpert, jämför detta med rikspolischefen som beställde utredning om sitt eget agerande.
– Vem som är beställare av utredningen är i och för sig inte avgörande. Det ligger dock i sakens natur att den som är föremål för en utredning egentligen inte kan vara beställare, säger han.
Tommy Iseskog, arbetsrättsexpert, menar att det ligger i sakens natur att man inte beställer en utredning om sig själv.
Mattias Gustafsson motsätter sig inte arbetsrättsexpertens svar.
– Vi kunde absolut ha gjort annorlunda, man kan alltid bli bättre. Vid den tidpunkten hade vi inte resurserna internt. Idag hade jag lagt uppdraget att beställa en utredning på kommunjuristen, säger han.
Vad har du att säga om de 18 vittnesmålen?
– Det är 18 för många. Det är inget bra och vi vill bli bättre. Vi får ta med oss det och jobba med det. Det är bra att det kommit upp till ytan.