På Järvenskolan går det åt omkring 100 liter mjölk varje dag. Michael Mena hoppas att de kan fortsätta stötta de svenska mjölkbänderna framöver, trots prisökningarna.
Kuriren har tidigare skrivit om att de stigande matpriserna har lett till att fler elever äter i skolmatsalen och att skolköken delvis har fått tänka om.
– Livsmedelspriserna har stuckit iväg något fruktansvärt just nu, det är lite frustrerande. Man gör en matsedel och sedan kan man helt plötsligt få tänka om. Ibland är det vecka för vecka, eftersom det är dagspriser på vissa saker, säger Michael Mena, kökschef på Järvenskolan.
I deras uppdrag ingår att använda sig av svenska råvaror, men fortsätter pristrenden är det något de kan tvingas att frångå.
– Vi vill inte dra in på mjölken, till exempel. Så länge vi kan gynna de svenska bönderna vill vi göra det.
Varje år får de en ny budget, där en del av skolpengen sätts åt sidan för att gå till skolmaten. Men den budget de har idag tar inte höjd för den senaste tidens prisökningar.
– Det är ett pressat läge. Vi har sett en ökning på 20-25 procent för vissa livsmedel, det blir enorma summor i en sådan här verksamhet, säger Linnea Ekman, enhetschef för Mat och måltider i Katrineholms kommun.
– Det är bara att jämföra med familjen hemma, det sticker ju iväg med en skola med 1 000 elever, säger Michael Mena.
I höstas införde de grötfrukost på skolan. Tanken från början var att få barnen att äta en riktig frukost, eftersom de vet att det är många som struntar i den av olika skäl.
– Nu ser man ett annat behov, eftersom vissa kanske inte har råd. Det är väl en 10-15 varje dag som äter. Det handlar om några kronor, det ryms inom ramen för budgeten.
"Det är kanske inte läge att servera en full tacobuffé nu när allt är så dyrt. Med en paprika kan man tro att det är guld som ligger i påsen", säger Michael Mena om prisökningarna.
Eftersom de som jobbar i skolköket har daglig kontakt med eleverna, har de bra koll på vilka rätter som fungerar och inte. Men samtidigt har de fler saker att förhålla sig till än vad flest gillar.
– Vi tar alla chanser för att förklara varför vår mat ser ut så här. Vi får ofta höra "varför kan ni inte bara laga det som barn gillar?". Men för oss är det som att säga till en mattelärare att bara räkna med plus, för att det är enklast, säger Linnea Ekman och Michael Mena lägger till:
– Vi ska ju utmana dem litegrann också, lära dem att äta nya saker. Kanske introducera sånt som är mer hälsosamt eller klimatsmart. Vi har ändå så pass stort utbud att det ska finnas något åt alla.
På Järvenskolan turas elever om att torka av borden i matsalen på ett rullande schema. "Vi får en bättre relation med eleverna och vi ser att de får en bättre förståelse för det jobb vi gör", säger Michael Mena.
Det hör inte till ovanligheterna att elever kommer fram till serveringen och säger "äh, vi drar till Donken (Mcdonalds) istället". Men Michael Mena är luttrad, han skakar leendes på huvudet åt frågan om hur det känns att höra det, efter att ha slitit med budget, inköp, matsedel och matlagning.
– Skolmaten kommer alltid att vara lite utskälld, det vet man ju från när man själv gick i skolan. Man får försöka övertala dem att smaka. Ibland gör de det och säger att det faktiskt var gott.
– Det hjälper att ha en relation till eleverna. Det finns ett roligt exempel från vår Mellanösterndag när det kom fram elever som vi aldrig hade pratat med förut, säger Linnea Ekman.
"Det är en del elever, som annars aldrig exponeras för vegetarisk mat, som smakar när vi har det här", säger Linnea Ekman om skolkökens uppdrag.
Michael Mena lägger också till att de flesta verkar uppskatta det som serveras.
– Det är många som tackar för maten, så det positiva väger absolut upp det negativa. Vi har bra kontakt med eleverna.
Nu inväntar de nya direktiv från politiskt håll, om att antingen skjuta till mer pengar för skolmaten eller vidta mer drastiska besparingsåtgärder. Men Michael Mena försöker att se optimistiskt på framtiden.
– Just nu kan vi bara fortsätta som vi gör – laga mat med sunt förnuft.