Linnea Ekman, enhetschef på mat och måltider i Katrineholms kommun.
Under det senaste året har priserna på livsmedel stigit med över 20 procent, enligt SCB. I december rapporterade Kuriren om att allt fler elever äter i skolmatsalen. Det är trend som håller i sig, säger Linnea Ekman, enhetschef på mat och måltider i Katrineholms kommun.
– De som äter här äter mer, det är större portioner och det går åt mer mat. Det är flera som vittnar om samma sak nationellt, då kan man gissa att det kan röra sig om matpriserna, säger hon.
En sak som komplicerar situationen är de tydliga riktlinjer som finns för skolmaten i Sverige.
– Vår matsedel styrs genom Livsmedelsverkets rekommendationer: vi ska servera svenskt kött och svenska mejeriprodukter, det kan vi inte frångå. Det kan bli en ekvation som är svår att få att gå ihop, när man har samma riktlinjer som förut men andra priser.
Hon är dock tydlig med att det inte är någon kris i skolköken.
– Det har inte gått så långt än. I slutänden är det en politisk fråga, vi har en nära dialog med våra närmsta politiker men vi har inte fått några nya direktiv om det.
Dessutom, menar hon, är de som jobbar i skolköken redan väldigt duktiga på att anpassa maten till utbudet.
– Vi jobbar alltid så kostnadseffektivt vi kan. Vi följer upp våra kronor per kilo och jämför, och vi ligger redan lägre än snittet i det här systemet vi är med i. Vi jobbar med råvarusäsong, med vårt matsvinn och sådana frågor.
"Det finns helt klart ungdomar som vill ha en annan mat än den de får, men det kan inte alltid vara favoritmaten som serveras. Den ska också vara klimatsmart och bra så det kan vara utmanande", säger Linnea Ekman. Arkivbild.
På vilket sätt märks prisökningarna på den mat som serveras?
– Vi har till exempel mer baljväxter och rotfrukter i våra kötträtter, det är bra för både ekonomi, hälsa och klimat. Det har vi jobbat med i flera år, vi använder de grönsaker som är i säsong och har mer frysta grönsaker, säger hon.
I slutet av februari publicerade Kuriren en insändare från en elev på Järvenskolan som kritiserade skolmaten. Personen skrev att det handlar om "allt från bara vegetariskt till konstiga soppor". Linnea Ekman säger att de lyssnar till kritiken, men vill ändå försvara personalens arbete.
– Det finns helt klart ungdomar som vill ha annan mat än den de får, men det kan inte alltid vara favoritmaten som serveras. Den ska också vara klimatsmart och bra så det kan vara utmanande. Vi måste ju alltid ha något att lägga på tallrikarna och vi tycker att vi gör ett bra jobb och har bra alternativ.