"Det här kan skapa en sorts misstro till psykologiska utredningar och skapa misstro till den anpassade skolan i stort och det är väldigt olyckligt. För det här har inget med den anpassade skolans verksamhet att göra", säger Johan Lindeberg.
Upptäckten att så många som 25 elever kan ha feldiagnostiseras med intellektuell funktionsnedsättning och felplacerats i anpassad grundskola, tidigare kallad grundsärskola, gjordes i början av året.
– Vi håller på och träffar och intervjuar vårdnadshavare. I vissa fall försöker vi få till stånd omtestning, säger Johan Lindeberg, skolchef i Katrineholms kommun, när tidningen träffar honom en måndag i september.
Bara i år har två elever blivit av med sin diagnos. Men det kan bli fler. Minst fyra elever väntar på svar. Tittar man på totalen har man sedan 2010 tagit bort 21 diagnoser.
Som tidningen berättat tog kommunen hjälp av externa psykologer åren 2010-2019. Det är under de aktuella åren som man funnit brister i de skolpsykologiska utredningarna. Dessa görs för att utreda om en elev har en intellektuell funktionsnedsättning och då ska erbjudas plats i anpassad skola.
– Av de här fallen så är majoriteten av de borttagna diagnoserna satta av en och samma skolpsykolog, säger Johan Lindeberg och fortsätter:
– Vi kan bara konstatera att vi finner skäl att göra en förnyad bedömning och förnyade tester och vid förnyade tester har vi tagit bort många diagnoser. Sen huruvida det är felaktigt satta diagnoser eller inte är upp till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) avgöra. Hur man går vidare är upp till dem.
En felplacering kan sätta djupa spår. Det kan Ulrika Vistrand, 47, som tidningen nyligen träffade, vittna om. Hon har på grund av sin felplacering inga betyg, vilket gjort det svårt att få jobb. Hon hoppas att de drabbade eleverna kommer få upprättelse.
Johan Lindeberg har i rollen som skolchef träffat några av de berörda eleverna och deras familjer.
– En del är väldigt glada över att diagnosen plockas bort medan andra känner sig oroliga. De undrar om de kommer få det stöd de behöver. Så det är väldigt varierande. Men självklart finns det en frustration och ilska hos flera och det har jag den djupaste förståelsen för.
Av de 25 eleverna går bara tio kvar i Katrineholms skolor. Vissa har inte fysiskt gått i anpassad skola utan i ordinarie skolverksamhet, men läst en annan läroplan.
– Nu faller det på vårt ansvar att göra bättre och kompensera som skolorganisation.
Hur då? Kan det vara att de får extra tid på sig eller att de får en elevassistent?
– Så kan det absolut vara. Jag tänker att det inte finns någon hejd i hur olika de här lösningarna ser ut.
"Ju fler i vår organisation som känner till hur den här processen går till, har kunskap om rättigheten att gå anpassad grundskola och vikten av att signalera så fort som möjligt när misstankar om felplacering uppstår desto bättre", säger Margaretha Norling, verksamhetschef för grundskola.
Finns det tillräckligt med resurser?
– Det är något vi utan tvivel får prioritera. Ett tydligt budskap till hela organisationen är att vi ska göra allt och lite till för att kompensera de här eleverna.
Många av de drabbade har flyttat till annan ort eller tagit studenten. Hur gör ni med dem?
– Vi vet faktiskt inte. Vi har inte haft tillgång till deras journaler. Journalerna är öppna så länge eleverna går hos oss. Så där har vi ännu inte gått in och granskat. Vi avvaktar vidare rekommendationer från Ivo i hur vi ska gå vidare.
Tidningen har tidigare skrivit om att kommunen infört åtgärder som ska förhindra att fler barn råkar ut för samma sak. Bland annat är det nu fler som synar de skolpsykologiska utredningarna.