Sedan två år tillbaka har kommunen ett nytt system som ska göra proceduren mer säker, till exempel är det fler som synar utredningarna. De externa psykologer som man tidigare använde sig av, vars utredningar visade sig vara bristfälliga, har man inte använt på flera år enligt kommunen.
I juni meddelade Katrineholms kommun att man upptäckt brister i flera skolpsykologiska utredningar och att man misstänkte att barn kunde ha placerats felaktigt i anpassad grundskola, som tidigare hette särskola.
Nu är det klart att så är fallet. Kommunen har gjort en Ivo-anmälan enligt lex Maria på grund av den allvarliga vårdskada felplaceringen kan ha eller har inneburit för de berörda eleverna.
Totalt har kommunen granskat runt 500 utredningar mellan åren 2010 till 2019. Brister har hittats i 25 fall, varav cirka 10 är i bildningsförvaltningens nuvarande verksamheter.
– Det är 25 stycken fall där vi misstänker eller har bekräftat att det har lett till en felaktig diagnostisering, det vill säga där utredningarna slagit fast att det föreligger en intellektuell funktionsnedsättning. Där har vi hittat påtagliga brister så vi har sett det som adekvat att testa om och göra förnyade utredningar, säger Johan Lindeberg, skolchef i Katrineholms kommun.
Ett flertal elever har därav blivit av med sin diagnos.
– Fram till nu har vi tagit bort över 20 stycken diagnoser. Vi förväntas hamna på runt 25 stycken för det är ett fortsatt pågående arbete kvar med förnyade utredningar.
Hur har elever och föräldrar reagerat på det här?
– På lite olika sätt så klart, men flera har reagerat med både sorg, ilska och bestörtning. För vissa har det också varit en sorts lättnad när diagnosen tagits bort. Det här är en sak som påverkar både individen och familjen i jättestor utsträckning så det är självklart att det blir alla typer av känslor, och då ofta på en och samma gång. Det har jag den djupaste förståelsen för, det här ska inte få eller kunna hända.
Förr anlitade kommunen externa psykologer när det fanns behov att utreda om en elev skulle bli mottagen i särskolan, eller anpassad skola. Det är i dessa utredningar som man har funnit brister. Enligt Johan Lindeberg har de externa psykologerna i vissa fall inte tagit hänsyn till barnets omgivning som kan påverka dess lärande. Till exempel miljö, historia och sociala relationer. Ibland kan det också röra sig om andra funktionsnedsättningar än en intellektuell sådan.
– Det kan vara andra typer av funktionsnedsättningar, kanske inom NPF eller autismspektrumet. Det kan vara språkproblematik eller annan språkutveckling som har påverkat snarare än att det handlar om en intellektuell funktionsnedsättning.
För två år sedan inrättade kommunen ett nytt system som ska göra proceduren mer säker, till exempel är det fler som synar utredningarna.
– För att minska riskerna för att enskilda utlåtanden får en så stor bärighet har vi sen två år tillbaka ett nytt system med en annan typ av granskning av de utredningar som genomförs. Där våra interna psykologer granskar varandras utredningar och kvalitén. Vi har också ett mottagningsteam av olika professioner som skolläkare, specialpedagog och psykolog som tillsammans resonerar kring mottagandet i den anpassade grundskolan.
Hur ska ni kompensera eleverna?
– Vi behöver göra allt vi kan och lite där till. Det beror självklart på olika typer av individuella lösningar utifrån hur den specifika situation sett ut för respektive barn och ungdom. Det kan vara att läsa upp mellanskillnader och se till att de ska få möjlighet att gå ett nationellt program som de kanske önskat, vilket normalt sett inte går om man läst den anpassade skolan.