De senaste åren har Katrineholms befolkningsutveckling inte varit särskilt positiv. Det har varit knapp tillväxt eller något minus. Det är pandemiåren som spökar, invandringen som annars hållit kommunens siffror uppe har varit mycket lägre. Samtidigt har antalet födda barn också sjunkit.
Det får konsekvenser för den kommunala skolbudgeten. Färre barn kräver inte lika mycket pengar. På så vis är Katrineholmsmajoritetens sparkrav i skolbudgeten på 11 miljoner begripligt.
Samtidigt är det en process man bör ta sig varsamt fram i. Mycket för att man inte ska skada elevernas undervisning. Men också för att befolkningsprognoser kan slå fel. Skulle siffrorna plötsligt vända skulle kommunen snabbt behöva skala upp. Också sådant är dyrt och kan innebära en del stresspåslag i skolverksamheterna.
Det är viktigt att hålla i bakhuvudet när framtiden för grundskolan i Strångsjö diskuteras. Tempo kan vara en bra sak – men omorganisationer av skolor av den sort som bildningsförvaltningen nu ska utreda ska göras med försiktighet. De två veckor som tjänstemännen har på sig är knappast nog. Vänsterpartiets gruppledare i kommunen, Tony Rosendahl, har rätt i sin kritik – det finns en risk för att utredningen blir undermålig. Men kommunstyret vill trots det skynda på processen.
Något konkret förslag ligger ännu inte på bordet. Ulrica Truedsson (S), ordförande i bildningsnämnden, vill till tidningen ogärna prata om nedläggning. Men ändå föreslår hon att lågstadiet kanske kan finnas kvar. Det skulle förvisso inte innebära en fullständig nedläggning av Strångsjö skola. Men det skulle innebära en nedläggning av mellanstadiet, och att de eleverna då skulle gå i Katrineholm centralort i stället.
Truedssons förslag bör dock inte rakt av avfärdas. Om antalet elever i Strångsjö kraftigt sjunker, och då särskilt de som går på mellanstadiet, blir det oundvikligen dyrare. Orsaken till det sjunkande antalet elever i mellanstadiet beror bland annat på att en hel del Strångsjöföräldrar sätter sina 10-12-åringar i centralortens skolor, och inte i den lokala. Kommunpolitikerna har skäl att fundera på varför.
Men det kan också vara en stor trygghet för både barn och föräldrar att även ha mellanstadieskolan nära hemmet. Och oppositionsrådet Inger Fredriksson (C), och en del andra, gör rätt i att vara skeptiska. Ska hela Katrineholms kommun växa behöver man dra nytta även av kransorterna. Köpstarka barnfamiljer som vill fly storstäderna letar inte sällan efter just den sortens bygder. Men saknas det en lokal skola, eller om det bara är ett lågstadium kvar, eller för den delen en matbutik, kanske de söker sig någon annanstans.
Samtidigt kvarstår problemet att rekrytera behöriga lärare till skolan. Det är ett problem som kommunen behöver hitta lösningar på.
Inte alla alternativ har ännu lagts fram på bordet för skärskådning. När det väl görs behöver politikerna klart och tydligt förklara hur de prioriterar. Det gäller både eventuella extrakostnader för att bevara skolan som den är, eller bara som F-3. Eller vad barnen i Strångsjö skulle tjäna på att bussas till skolorna i Katrineholm.