Kriget i Europa gör sig påmint i vår del av Sörmland. Den av Rysslandsanfallet skadade världsekonomin märktes också i den budget som majoriteten i Katrineholm presenterade häromveckan. I den görs det klart att det kan bli kärvt framöver. Priser på varuinköp och de närmaste årens ökande pensionskostnader hamnar på kommunens utgiftssida.
I detta är Katrineholm inte ensamt. Många kommuner kommer att behöva fundera noggrant över om olika sorters ”satsningar” kommer behöva skjutas på framtiden, eller skrotas. Likt en del andra kommuner så har också Katrineholm en befolkning som blir äldre och lever längre. Med det följer ökade behov inom äldreomsorgen, också sådana som är medicinska. Sådant kostar pengar och ställer stora krav på kommunpolitiker och omsorgsaktörer.
I budgeten är statsbidragen inte medräknade. Så en del verksamheter kan kanske få extra tillskott när dessa räknats in. Samtidigt finns det stor osäkerhet i hur dessa bidrag kommer se ut, och hur stora de kan vara. Svårigheterna att planera framåt är inte små.
Skolbudgeten är en inte oväsentlig del av kommunens budget. Det är en verksamhet som majoriteten tidigare år har dragit osthyveln över och samtidigt kallat det "satsningar". Men denna gång sparar de på överorden. Bildningsnämndens budgetram minskas med 24 miljoner kronor. För att dämpa det finansiella fallet skjuts det däremot till 13 miljoner – totalt landar därför sparkravet på 11 miljoner.
Det kan vara motiverat. Budgeten behöver justeras till kommunens låga födelsetal. Färre barn kräver inte lika mycket pengar. Samtidigt får det inte innebära att det skärs ner ned så att det påverkar skolverksamhetens kvalitet negativt. Utan bra och fungerande skolor blir det svårt att locka köpkraftiga familjer till kommunen. Därför finns det skäl för oppositionen att ta en extra titt på vad denna "justering" betyder i verklig mening.
Sedan har vi detta med Katrineholms uttalade befolkningsmål. Att kommunen till 2030 skulle växa till 40 000 är inte sannolikt. Också hos Socialdemokraterna och Moderaterna verkar denna insikt sjunka in, och man beräknar nu en befolkningstillväxt på hundra personer årligen, i stället för de 600 som skulle behövas. Senast kommunen hade en någorlunda tillväxt var 2019, och då var det frågan om 205 personer plus.
Pandemiåren var inte heller milda mot befolkningssiffrorna i Katrineholm – förra året blev det minus en, året innan dess plus tio. Det var en bra påminnelse om hur viktig invandringen är för kommunens befolkningssiffror. Och frågan är om de av S och M beräknade befolkningsökningarna på hundra personer årligen är försiktiga eller hoppfulla.
Avslutningsvis: det måste bli ändring på Katrineholms kommuns informationsavdelning. Ännu en gång har dessa kommunikatörer förmedlat S-M-majoritetens budgetförslag på hemsidan. Också denna gång med partikansliinramning. Visserligen görs det klart att det är just ett förslag, men varför har man inte då också uppmärksammat Vänsterpartiets eller Centerpartiets budgetförslag? Nej, bäst vore om kommunikationsavdelningen i Katrineholm lät bli allt detta och lämnade denna sorts kommunikation till partiernas egna kanslier. Kommunens kansliresurser finns till för medborgarna – inte för enskilda partier.