På onsdagsmorgonen togs Strångsjö skolas ovissa framtid upp i ett pressmeddelande. Kommunens prognos över antalet barn i skolan visar, att det i hela kommunen kommer att vara 250 färre barn, varav över 100 färre i förskolan, om två år. I Strångsjö skola kommer det, enligt prognosen, vara bara 40 elever, från förskoleklass till sexan.
30 procent av barnen i Strångsjö väljer även en annan skola än den lokala, kommunala. Dessutom har man haft stora svårigheter att rekrytera behöriga lärare till Strångsjö, vilket äventyrar kvaliteten för barnen där, säger Ulrica Truedsson (S), ordförande i bildningsnämnden.
Därför ska nu två saker ske. Bildningsförvaltningen ska till den 24 november utreda Strångsjö skolas framtid och föräldrarna i Strångsjö ska bjudas in till ett möte om skolan.
Truedsson säger att förvaltningens uppdrag är att utreda hur man kan ge barnen i Strångsjö utbildning med kvalitet.
– Kan vi till exempel ha kvar lågstadieskolan där ute? Det stora tappet sker när eleverna börjar årskurs fyra.
Från den politiska oppositionen höjdes kritiska röster, om det skulle vara så att Strångsjö skola läggs ned.
Inger Fredriksson (C), oppositionsråd, anser att det vore ett dråpslag mot Strångsjö, om skolan försvann.
– Det låter dramatiskt. Det är alltid bra för en bygd att ha en skola. Det är en livsnerv och samlingspunkt. Det är ett dråpslag mot Strångsjö om skolan läggs ned.
Inger Fredriksson har inte tidigare hört diskussioner om att någon skola skulle vara hotad.
– Men jag vet ju att de har haft svårt med elevunderlaget. Det beror ofta på samhället i stort. Om en ort växer blir det fler barnfamiljer.
SD:s gruppledare Mica Vemic säger att hans parti inte kommer att rösta för skolnedläggning.
– Det står på kommunen hemsida att ett 50-tal elever går på skolan. Det anser jag är tillräckligt stort underlag för att skolan ska få vara kvar, säger han.
Tony Rosendahl är Vänsterpartiets gruppledare i Katrineholm. Han förstår att man kanske måste diskutera skolans framtid, om elevunderlaget sviktar och man har svårt att få tag i behöriga lärare. Men han tycker att majoriteten tycks hasta fram:
– Jag kan förstå att man vill utreda hur framtiden ska se ut och hur kan man höja kvaliteten. Men det här verkar man hasta igenom. Det är väldigt snabba puckar. Risken är att utredningen blir undermålig och att man fattar beslut utifrån det.