De äldre i Sverige har det ofta bättre än många tror. Nyhetsinslag med eländesbilder av fattigdom och en odräglig tillvaro bland pensionärer är lätta att sprida, men stämmer inte överens med hur verkligheten ser ut för samtliga äldre.
Nu ger inte den rapport som socialnämnden i Vingåker fick ta del av nyligen hela bilden. Men i den finns ändå en del positiva uppgifter om äldres situation i kommunen som är värda att lyfta. Och det verkar inte vara så illa ställt bland de äldre som en del fått för sig. Bland annat är det bara en tiondel av de svarande som upplever ofrivillig ensamhet.
Bakom rapporten ligger konsultföretaget Kantar publics arbete. Det är strax över 300 Vingåkersbor mellan 65 och 90 års ålder som på telefon svarat på en rad frågor. Det rör sig om hälsa och välmående, huruvida de vill eller tror sig kunna bo kvar i sitt hus, eller om de föredrar att köra bil till matbutiken eller ta bussen. Vad som föranledde utredningen är lite oklart, kanske ville styret ta tempen på de äldre i kommunen. I handlingarna till socialnämndens möte förra månaden framgick det att rapporten skulle handla om äldres syn på digitalisering, men väldigt lite av undersökningen berör just detta.
Så, hur trygga känner sig Vingåkers äldre i kommunen? Hälften av de svarande känner sig trygga utomhus i mycket hög grad, ytterligare en tredjedel känner sig trygga i ganska hög grad. Mest oroliga verkar de äldre vara inför att gå vilse eller att ramla utomhus. Det senare borde motivera Vingåkerspolitiker, men det gäller också i andra kommuner, att inte negligera snöröjningen. Kan man hålla isen borta från gator och torg kan många äldre delta också under de kalla månaderna. Belysning och tydlig skyltning kan också underlätta för dem med sämre syn.
De allra flesta av de utfrågade vill, och tror att de kommer kunna, bo kvar i sitt hem livet ut. Det handlar om 79 procent respektive 67 procent. Det låter hoppfullt, särskilt när både el och mat blivit dyrare den senaste tiden. Och då undersökningen gjordes i september förra året kan situationen såklart förändrats en del. Sedan bör man vara medveten om att hälsoläget eller andra omständigheter kan förändras, och det snabbt.
När vingåkerspensionärerna får reflektera över sitt allmänna mående så är det bara 6 procent som mår dåligt, nästan en tredjedel "någorlunda" och en klar majoritet bedömer att de mår bra eller mycket bra. Det låter lovande.
Samtidigt är underlaget för undersökningen inte stort. Det vara så att en del äldre som har sämre hälsa än andra sina jämnåriga, eller ännu äldre, som helt enkelt avstår att delta. Bland annat konstaterar författarna att det är förhållandevis få av de svarande som har hemtjänst. Så det kan finnas luckor i detta material. Men för den delen bör resultatet inte avfärdas rakt av.
Men det finns såklart skillnad mellan verklighet och personlig uppfattning. När Vingåkerspensionärerna bedömer sin ekonomiska situation är det hälften som anser att den är bra eller mycket bra. En tredjedel att den är "någorlunda".
Den ekonomiska situationen för pensionärer i Sverige redde Finanspolitiska rådet ut fördelaktigt förra året. Detta i samband med den pengaströsslande pensionärsdebatt som blossade upp i våras. Och slutsatserna var upplysande. Då konstaterades det att pensionering inte innebär någon stor försämring av ens ekonomiska standard. För pensionärer som i arbetslivet haft låga inkomster ökar de till och med vid pensionering. På grund av det så är det också andelen som lever i materiell fattigdom "betydligt lägre inom pensionärskollektivet än bland befolkningen i övrigt", enligt Finanspolitiska rådet. Inte heller är vi dåliga i EU. Sverige har den lägsta andelen pensionärer som lever i materiell fattigdom i hela unionen, konstaterades det.
De politiker som i förra året tjoade mest om pensionärernas svårigheter har därför en del att tänka över. Intresseorganisationer och politiker på olika håll, särskilt lokalt, har däremot skäl att fundera mer över hur hemtjänst och annan äldreomsorg ska ha nog med kunnig personal. Det är redan svårt att locka personal till Vingåker, Katrineholm och Flen. Och besvärligare kan det bli när fler lever längre.