Donald Trump leder än så länge kampen om att bli republikansk presidentkandidat 2024. Vad han bland annat vill ha makten till är att med inställda vapenleveranser pressa Ukraina till en fred på villkor som skulle gynna den ryska regimen.
Trumps yttranden om detta belyser att han, liksom 2016 och 2020, är den president Putin helst ha i Washington. Det skulle vara stor risk att denne i så fall når sitt mål att eliminera Ukraina som demokratisk, självständig stat.
Republikanerna har fler skäl som borde få dem att till sist vända Trump ryggen. Han är nu åtalad i flera brottmål. De viktigaste gäller försöket att i strid med författning och valresultat hålla sig kvar vid presidentmakten.
Efter det tidigare federala åtalet, om försöket att pressa fram att valda elektorer från några delstater ersattes av Trumpanhängare, har nu även det länge väntade åtalet väckts i delstaten Georgia. Det var där telefonsamtalet spelades in där presidenten själv försökte pressa partivänner i delstatens ledning till att "hitta" så många tusen röster att de kunde förklara Trump som segrare.
De republikaner som ansvarade för valets korrekta genomförande vägrade begå de lagbrott Trump ville ha dem till. Deras vittnesmål har gett mer underlag till den här veckans åtal. Att avslöjandena i Georgia skulle leda till brottsutredning var en självklarhet. Den har nu visat sig omfatta en rad personer förutom Trump själv. De åtalas för en räcka brott, som urkundsförfalskning och försök att åstadkomma olaglig myndighetsutövning.
Det har, enligt åklagarna, skett i sådana former att Georgias stränga lag mot organiserade utpressningar och bedrägerier – i USA:s juridik brukar det kallas "racketeering" – blir tillämplig. Rubriceringen är annars ofta aktuell vid maffiaverksamhet. Icke-valda men Trumplojala elektorer utsågs på hemliga möten, för att förbereda en kupp mot registreringen av valresultatet i Washington den 6 januari 2021. Då sysslade kretsen kring Trump, med ex-presidenten själv som en aktör, med konspirationer som enligt åklagaren täcks av "racketeering"-paragraferna.
Trumps taktik för att få väljare att blunda för åtalens verkliga innehåll är den som blev globalt beryktad i hans twittrande under presidentåren: Upprepade osanningar – "alternativa fakta" som trumpister kallade det – och ytterst grova personangrepp. Dessa riktas ofta även mot andra republikaner, och mot tidigare medarbetare, då de börjat tala sanning offentligt. Åklagarna har Trump upprepade gånger hånat som påstått mentalsjuka.
Till detta kommer en hotelse, om vad han skulle kunna använda presidentens maktresurser till: Ger ni er på mig kommer jag att ge mig på er. Detta har både statstjänstemän och vittnen skäl att uppfatta som ett hot. I USA är lagen ännu strängare vad gäller påtryckningar på vittnen än vad den svenska paragrafen om övergrepp i rättssak är. Även här är en konfrontation under uppsegling mellan Trump och domarna i de olika målen.
Trump tycks sikta på att förhala rättegångarna, och sedan försöka vinna valet, för att som president benåda sig själv och förfölja dem som försökt upprätthålla lagarna.
Trump vid makten skulle betyda allvarligt fördjupad kris för USA:s demokrati – i förlängningen även stora risker för oss i andra demokratiska länder.