Utan kompetent personal står förskola, skola och äldreomsorg stilla. Det drabbar barn och ungas framtidsutsikter, men också äldres livssituation.

Därför kan kommuner och politiker inte sitta på händerna när det kommer till personalförsörjningen. Det skulle öka risken för att medborgarna surnar till, byter ut det politiska styret eller flyttar. Men än allvarligare: Det skulle kunna leda till att kommunerna inte ens lyckas följa minimikrav som ställs på skola och äldrevård. En sådan utveckling måste motverkas med stor bestämdhet.

Så när Katrineholms kommunfullmäktige röstade igenom en uppdaterad strategi för kompetensförsörjning i måndags gjordes det med en säker stämma från Ulrica Truedsson (S), ordförande i bland annat kommunens personalutskott. Den politiska majoritetens (S + M) representanter verkar vara väldigt nöjda med strategidokumentet.

Men kommunhandlingens innehåll är inte mycket att hurra över. Förvisso är det bra att man från både politiken och förvaltningshåll erkänner kompetensförsörjningens utmaningar. Särskilt i en kommun som nu krymper – inte växer. Hur ska kommunen locka personal med rätt kompetens till vår del av Sörmland och hur ska den behålla och använda sådan som redan finns här? Det är verkligt avancerade och stora problem som kommuner, men också andra aktörer, behöver övervinna.

Svårast kommer det nog dock bli för äldreomsorgen och vården. Många pensionsavgångar och ett ökat antal äldre som lever längre med ökande medicinska och personliga behov kommer kräva mycket mer personal. När Sveriges kommuner och regioner (SKR) räknade på saken för lite mer än ett år sedan skulle det krävas 410 000 fler nya anställda inom välfärden om sisådär sju år. Och det är i äldreomsorgen behoven är som störst. Kommunerna i vår del av Sörmland – Vingåker, Katrineholm och Flen – kan få det särskilt besvärligt. Dessa kommuner har något eller mycket högre andel äldre än rikssnittet.

I det sammanhanget blir det svårt att se vad för skillnad kommunens uppdaterade strategi för kompetensförsörjning ska göra. Mycket i dokumentet är rena självklarheter. Det är prat om effektiviseringar och bättre arbetssätt, samt att kommunen ska använda den teknik som finns tillgänglig, samtidigt som man lockar ny kompetent personal. Det låter bra, men hur ska det bli verklighet? Att hitta rätt kompetens det närmaste årtiondet kommer att bli en stor utmaning, särskilt som konkurrensen om den är stor och kommer att förstärkas.

Av dokumentets fem sidor, varav tre är innehållsförteckning, försättsblad och framsida framgår inte mycket gripbart. Att förlänga kompetenta kollegors arbetsliv är det mest konkreta som presenteras i strategin. Strategin blir antagligen bara ännu mer papper i pärm.

De flesta av Katrineholms politiker inser antagligen vilka utmaningar kommunen står inför när det gäller kompetensförsörjningen. Samtidigt borde någon vid något tillfälle under mötet ha nämnt vilken nytta invandring kan ha för att fylla på välfärdens och företagens kompetens och personal. Men denna trassliga tråd vågar få av ledamöterna dra i. Det skulle göra dem ovänner med partikamraterna på riksplanet.