I politiken pratas det ofta om arbetslöshet. Både lokalt och på riksplanet agiteras det om att få folk i jobb. Det är ett riktigt och viktigt mål. Ett jobb innebär egen försörjning och inte minst frihet. Hamnar man dessutom riktigt rätt kan man trivas riktigt bra.
Det är också fördelaktigt för det gemensamma. Fler i jobb innebär färre i behov av försörjningsstöd.
Samtidigt har vi det andra: Kompetensbrist. Det vill säga att företag och offentliga arbetsgivare har svårt att, eller kan inte, hitta rätt person för rätt jobb. Det försvårar för företag att expandera och utvecklas och sätter käppar i hjulen för ekonomisk utveckling. Kommuner, regioner och stat hamnar också i en marig situation när de ska leverera tjänster medborgarna har rätt till eller behöver.
För katrineholmarnas del var tidningens artikel på temat "bristyrken" upplysande. Klart blev det att det finns jobb att söka i Katrineholm. Inom flera branscher dessutom. Det är bland annat flera tjänster inom sälj och verkstadsindustrin. Kanske kan de unga som tagit studenten från industriprogrammet på Katrineholms Tekniska College hitta ett och annat jobb i den senare kategorin.
Men så har vi detta med att leverera service. Från Katrineholms kommunekonom fick vi höra om kommunens svårigheter att rekrytera i en del kategorier. Socionomer är en. Vårdyrken inom äldreomsorgen en annan. Inom omsorgen kommer behoven av bemanning, men också kompetens, öka allt eftersom befolkningen blir äldre. Att kunna ge den omsorg som behövs kräver att kommunen lyckas attrahera rätt personal.
Också i skolan saknas det en del kompetens, både i vår del av Sörmland och i övriga Sverige, konstaterar kommunekonomen i Katrineholm. Det är framför allt lärare i matematik och naturvetenskap som fattas. En del av detta kan Katrineholms kommun inte på egen hand göra något åt. Men det räcker inte att konstatera svårigheterna och sedan överväga nedläggning av skolor, helt eller delvis, som nu i fallet med Strångsjöskolan. Det är att underkänna sig själv som arbetsgivare.
Vad har kommunen gjort för att locka lärare just till Strångsjöskolan? Till tidningen berättade skolans rektor nyligen att lärare bara stannar på skolan några år i taget. Några år är förvisso bättre än inga, men undervisningen behöver vara mer sammanhängande än så. Orsaken ska enligt henne vara att det saknas utvecklingsmöjligheter för lärarna på skolan. Kommunen får helt enkelt lösa det! Kanske räcker det inte hela vägen, men kommunen måste visa att den vill ha behöriga lärare också i Strångsjö.
Det är inte självklart att Strångsjöbornas barn ska ha en skola nära sig. Men det är bra om det får förbli så. Och kanske kan katrineholmstjänstemännens utredning om skolan som planeras presenteras i veckan visa på en del alternativ. Men majoritetens stressande i frågan tyder på att de vill rusa iväg med frågan, innan de har hunnit att tänka klart. Två veckor för en sådan utredning är för kort tid.
En påminnelse när beslut ska fattas: Om politikerna menar allvar med att Katrineholm ska växa får de inte glömma bort kransorterna. De kan också locka nya invånare med plånböcker och barn.