Många i Katrineholmspolitiken verkar vara eniga. Katrineholm ska få en ny pr-strategi.
På måndag ska förvaltningens och destinationsbolaget Plus Katrineholms förslag till ny "platsvarumärkesstrategi" upp för avgörande i kommunfullmäktige. Hur det kommer bli när fullmäktigeledamöterna lägger sina röster återstår att se.
Men Katrineholms kommunfullmäktige måste säga nej till pr-strategin. Och medborgarna behöver noggrant följa vilka som säger ja.
Först och främst måste frågan ställas: Behöver Katrineholm över huvud taget den här sortens pr-nonsens? Vilket stöd finns det för att den här sortens kampanjblad gör nytta för en kommuns tillväxt? Lockas verkligen människor hit för att man profilerar sig på ett eller annat vis?
Den forskning som ledarsidan tagit del av säger det motsatta. Den här sortens "kommunmarknadsföring" fungerar inte. Förvaltnings- och välfärdsforskarna Andreas Bergh och Gissur Ó Erlingsson skrev i tidsskriften Ekonomisk debatt 2019 att de få systematiska studier som gjorts på platsmarknadsföring visat på små eller inga effekter. Forskning i USA har till och med visat på en negativ tillväxt för amerikanska städer som försökt "sätta staden på kartan". Det är en varning som politiker i Katrineholm, men också i andra kommuner, bör ta till sig – inte slå ifrån sig. Risken är också att man fokuserar mer på kommunens fasad än dess faktiska innehåll.
Författarna lyfter även att alternativkostnaderna måste diskuteras: Till vad hade pengar och tid kunnat gå om beslutsfattare inte styrt dem från kommunal kärnverksamhet till annonspolitik? Risken är också att man i profileringen väljer att lyfta näringssektorer eller geografiska områden av kommunen – och missar andra delar. Vissa företag och invånare kan i ett sådant sammanhang känna sig orättvist behandlade eller bortglömda. Ska politiken godkänna den sortens pr-strategier måste de vara tydliga med också dessa kostnader.
Sedan har vi frågan om själva pr-förslaget. Att Katrineholms nuvarande platsvarumärke som kallas "Sveriges Lustgård" ska gå i graven är en sak. Men ersättaren duger inte. Den föreslagna platsvarumärkesstrategin har väldigt lite markkontakt. Dess funktion för företag, civilsamhälle och kommun är mer än tveksam. Och hur det ska locka folk och företag till Katrineholm är dimmigt. I stället för något handfast och klart har tjänstemännen på kommunen och pr-folket på Plus Katrineholm presterar ett nonsensflöde som heter duga.
Kommunen är skyldig medborgarna en redovisning vad detta plakatäventyr kostat i skattekronor. Men även i frågan om prioriteringar. Vad har tjänstemän och politiker lagt åt sidan när de berett och granskat detta floskeldokument i förvaltning och nämnder? Plus Katrineholms medlemmar i näringslivet bör också fråga sig om kommunikatörernas gallimatias stärker deras tillväxt.
Politikerna som släppt fram strategin behöver också förklara ett och annat. På förra månadens kommunstyrelsemöte var det bara Tony Rosendahl (V) som yrkade på avslag på förslaget. Han kallade det i sin reservation – med rätta – för diffust, spretigt och konstaterade att det saknades en röd tråd i strategin. Det är det minsta man ska säga. Handlingarna som berör platsvarumärket är en uppsjö av obegripligt struntprat.
Förstår övriga politiker, däribland kommunstyrelsens ordförande Johan Söderberg (S), vad de gett grönt ljus till? För jag gör inte det.
Avslutningsvis: Om Katrineholms näringsliv på egen hand vill ha den här sortens platsvarumärken – kör i vind! De är fria att lägga krutet på det de känner för. Men för kommunen är det inte lika självklart. Katrineholms kommunförvaltning och politiker ska inte satsa förtroendekapital och lägga skattemedel på meningslösa marknadsföringsprojekt. Det är ett samhällsekonomiskt slöseri. Katrineholms beslutsfattare har viktigare saker att lägga sin tid på.