Stefan Baresic och Sofia Lang arbetar för socialtjänstens öppenvård som ungdomsfältare i Katrineholm.
Det är i det lilla det börjar. Gängen försöker slå sina klor i allt yngre barn. Då är det också i dessa unga åldrar som politiker, myndigheter och civilsamhälle måste finnas och bygga motståndskraft mot rekrytering.
Det är i det sammanhanget som Katrineholms ungdomsfältarbetarnas nu besöker kommunens skolor. Stefan Baresic och Sofia Lang, ungdomsfältare från socialtjänsten, pratade nyligen med sjätteklassarna i Forssjö skola om kamratskap och sociala medier. Något socialtjänsten gör i hela kommunen. Om detta kunde man läsa i tidningen nyligen.
Genom samtal om exempelvis grupptryck är förhoppningen att barnen stärks i att säga nej till sådant som kan kännas tvingande och obehagligt. Den som vet hur man säger stopp och vet med sig att de kan söka stöd hos vuxna när något känns fel, är också mindre mottaglig för gängrekryteringar.
Det är en välkommen åtgärd. Inte bara för att det kan bygga goda relationer mellan barnen och ungdomsfältarna (och i förlängningen myndigheter). Utan också för att det kan stärka barn i att säga stopp när exempelvis någon, som kanske bara är något äldre än dem själva, uppmuntrar till att snatta, hålla utkik efter polisen eller gömma narkotika.
Katrineholm (och Forssjö) är inte särskilt ansatt av gängens brottslighet och brutalitet. Vår del av Sörmland är i stort förskonade från den hänsynslösa gängbrottslighet med dödsskjutningar och sprängningar som vi sett inte så långt bort, däribland i Eskilstuna, Norrköping, Nyköping, Stockholm. Det ofta gängrelaterade knarklangandet är däremot utbrett här. Sett till sin befolkningsstorlek anmäls det tämligen många knarkärenden i Katrineholm – i ungefär lika stor omfattning som i Norrköping.
Samtidigt vet vi att de barn och unga som växer upp i Katrineholm kan flytta någon annanstans. Den som vävts in i kriminella sammanhang och visat prov på våld här, kan på andra håll bli mycket uppskattade i gängverksamheter. Vi har till exempel sett hur personer med kopplingar till Katrineholm nu är misstänkta för eller dömda för några uppmärksammade, grova och gängrelaterade brott (däribland mord) som begåtts i Farsta, Jordbo och Uppsala.
Men det gör inte Katrineholm till en särskilt viktig miljö för fostran av nya gängmedlemmar. Vilket också Johnny Onbiner, operativ samordnare hos polisen i Katrineholm, förklarade i tidningen häromveckan. Det är de personliga omständigheterna – familjebakgrund, personlighet och i vilka sammanhang man hamnar i – som spelar roll i huruvida man blir gängmedlem, menar han på. Falska löften om makt och respekt kan också vara en drivande faktor för en del unga personer.
Johnny Onbiner, operativ samordnare hos polisen i Katrineholm.
Allt detta behöver samhällets olika delar möta och hantera. Skola, socialtjänst, polis, förenings- och näringsliv ska göra sina delar.
Och kan kommunen, genom insatserna i skolorna i Forssjö och övriga Katrineholm, motverka en del destruktiva komponenter bland unga människor är det mycket värt. Om det dessutom stärker några ungars självförtroende och självkänsla – även de som inte riskerar halka in i brottslighet – är det en uppskattad bonus.