Politiker kan inte lösa alla problem. Det behöver sägas.
Och ja. De ska givetvis göra sin del. Oavsett om det handlar om brottslighet, näringsliv, klimat, integration, socialfrågor eller annat. Men även medborgarna kan göra saker för att dra samhällsutvecklingen i rätt riktning.
Därför var det del uppmuntrande att se svaren från när tidningen nyligen frågade ut några katrineholmare på stan om deras alkoholvanor. Fler avstår helt eller till stora delar att dricka alkohol
Samtidigt borde det inte förvåna. Visst är det så att svenskar fortfarande dricker alkohol ungefär lika ofta som för 20 år sedan. Men den totala mängden per tillfälle och år har sjunkit bit för bit. Bland skol- och gymnasieungdomar är trenden ännu starkare.
Det är en utveckling värd att hålla i. Och det finns skäl att gräva i alkoholpolitiken och forskningen varför det blivit en sådan positiv utveckling. Ny teknik och nya sätt att umgås på sätter ramarna för hur ungdomar umgås med varandra.
Inte heller kan man "skylla" alkoholnedgången på att fler unga nu skulle knarka i stället. Det är i alla fall en trend som är svår att se i de siffror som finns att läsa på Folkhälsomyndighetens hemsida. Knarkandet har bland de unga snarare varit på ungefär samma nivå under ett par decennier – även om det kan variera en del från år till år. Att de ungdomar som knarkat en eller någon gång nu gör det oftare än tidigare behöver beslutsfattare hålla ögonen på.
Vuxna människor har ansvar för sig själv och sin egen hälsa. Att hålla nere sitt drickande eller att helt avstå är gynnsamt för oss själva. Det har den här ledarsidan vetat sedan tidningens start för över hundra år sedan. Tidningens grundare Knut Hellberg var en nykterhetsvän. Hans smedfaders erfarenheter hur det supits i Eskilstunas smedjor var sedelärande. Genom nykterhet kunde många bryta sig loss från socialmisären och hitta mindre destruktiva sammanhang.
Men det är också en solidaritetsgärning. Företag förlorar i pengar och produktivitet på bakfyllesjukskrivningar. De medicinska och sociala alkoholskadorna ska behandlas och hanteras av skattebetalarna gemensamt finansierade sjukvårds- och socialinrättningar. Det är inte heller en tillfällighet att tidsperioder av högre alkoholdrickande sammanfaller med ökat dödligt och farligt våld.
Samtidigt bör det sägas: Inte alla har lätt att bryta sig loss från drickandet eller knarkandet. Därför får kommuner inte slarva med missbruksvården. De som fastnat i beroende av alkohol och narkotika och som vill ta sig ur det behöver veta att det finns professionellt stöd att finna.
För att minska drickandet behöver fler bli bättre på att erbjuda sammanhang med sundare alkoholnormer. Vilka tillställningar kräver egentligen någon alkohol på borden? Om inget annat bör man visa omtanke och uppmuntran när andra väljer bort rusdryckerna. Ifrågasättande eller snäsigheter försvårar dessa val. Den överdrivna romantiseringen av alkohol måste också möta sitt slut. Det behöver också näringsliv och politik tänka på när de ses för sina näringslivsbufféer.