Det Àr trÄngt i svenska fÀngelser och hÀkten. Det gjorde Martin Holmgren, KriminalvÄrdens generaldirektör, klart pÄ debattplats i Dagens Nyheter för ett litet tag sedan (4/7). Enligt direktören har den genomsnittliga belÀggningen pÄ hÀkten och anstalter i Sverige ökat kraftigt pÄ kort tid och ligger numera pÄ 120 procent.
Det Àr inte hÄllbart. Och matematiken Àr tÀmligen enkel. Fler ska sitta lÀngre bakom galler. Och antalet fasta platser ökar inte i samma tempo. TillfÀlliga lösningar, dÀr bland annat besöksrum görs om till cell, riskerar bli permanenta.
Och med det följer problem i verksamheterna. Med fler mÀnniskor pÄ samma yta ökar konfliktnivÄn och vÄldet pÄ anstalterna, och i hÀktena blir verklig isolering allt svÄrare att lösa. Arbetsmiljön för personalen blir kraftigt försÀmrad. Det kunde man lÀsa om i myndighetens senaste Ärsredovisning. KriminalvÄrden har ocksÄ gjort klart att det Äterfallsförebyggande arbetet tagit stryk nÀr trycket pÄ fÀngelserna ökat.
Enligt Holmgren Àr en av orsakerna ett ökat sÄ kallat klientinflöde samtidigt som hÀktnings- och strafftider gör att genomströmningen saktas ned. Och detta kan bli Ànnu vÀrre. Regeringens, med SD, planer pÄ att förlÀnga strafftiderna i fÀngelse och att sÀnka grÀnsen för obligatorisk hÀktning lÀr spÀ pÄ problemen ytterligare.
För inte sÄ lÀnge sedan förklarade KriminalvÄrden för Ulf Kristerssons (M) regering att det kommer att behöva byggas ytterligare 16 nya stora anstalter, och det pÄ förhÄllandevis kort tid. Enligt dokument frÄn regeringen som TV4 nyligen fÄtt tag i, verkar det dessutom behövas byggas Ànnu mer.
Men det kommer inte att byggas nog med fÀngelser för att möta behoven pÄ kort tid. Personalrekryteringen gÄr trögt. Och att dubbelbelÀgga celler, mer Àn tillfÀlligt, riskerar mest öka brÄket pÄ anstalterna. Det försvÄrar Àven förutsÀttningarna att motverka brottslighet inom fÀngelsets murar, dÀribland innehav av olagliga stickvapen eller narkotika.
SÄ vad föreslÄr KriminalvÄrdens generaldirektör som lösning pÄ fÀngelsetrÀngseln? Jo, att fotboja ska dömas ut oftare. Sköter sig den bojade inte kan straffet omvandlas till ett fÀngelsestraff, sÄ Àr det redan idag men borde göras i större utstrÀckning. Det skulle avlasta anstalterna. Dessutom skulle KriminalvÄrden bÀttre kunna hÄlla intagna gÀngmedlemmar borta frÄn varandra. Fokus kan dÄ lÀggas pÄ att motverka Äterfall, inte bara riskminimera. För skötsamma intagna med lÄg risk för Äterfall kan strafftidsförkortning vara aktuellt. En ny form för elektronisk övervakning i kontrollerade boenden Àr en idé som bör studeras nÀrmare.
De som begÄr verkligt allvarliga brott eller har starka gÀngkopplingar bör givetvis inte stÄ först i kön till boja eller elektronisk hemövervakning. Men för mÄnga andra brottstyper kan det vara ett alternativ. Inte minst för dem som finansierat missbruk med mÀngdbrottslighet kan det vara en vÀg framÄt, om det kan kombineras med behandling.
I valrörelsen hörde vi inget, eller nĂ€stan inget, frĂ„n politikerna om trĂ€ngseln pĂ„ fĂ€ngelserna. Men de visste. Det rapporterades om pĂ„ nyhetsplats hĂ€r och var och dĂ„ och dĂ„. Den vĂ€xande problematiken har ocksĂ„ lyfts i ett par av KriminalvĂ„rdens Ă„rsredovisningar â före valet. Utvecklingen syntes â och politikerna lĂ€t bli att tala om knöligheterna. Det gĂ€ller sĂ„vĂ€l för den tidigare som den nuvarande regeringen. NĂ„gra svar pĂ„ hur fler grova brottslingar ska fĂ„ plats bakom lĂ„s och bom har vi knappt sett nĂ„got av.
Det Àr detta som politiskt blindstirrande gör med debatten. Den fördummas och avsmalnas. Kvar Àr en tuff men svarslös jargong. VÀljarna borde ha sett detta. De fÄr inte lÄta sig blÀndas av populistisk politik.