Idrottens kraft måste också politiker förstå

Från pandemi till krig, inflation, prisökningar på allt. 2022 blev sannerligen inget roligt år. I den världen blir idrottens roll än viktigare.

Therese Pettersson och Högsjös Patrick Schönfeldt och Patrick Edrenius är bara några bevis på alla de engagerade ledarna som tar av sin egen fritid för att idrotten ska klara sig.

Therese Pettersson och Högsjös Patrick Schönfeldt och Patrick Edrenius är bara några bevis på alla de engagerade ledarna som tar av sin egen fritid för att idrotten ska klara sig.

Foto: Tonie Pettersson/Anders Göransson

Krönika2022-12-31 08:10
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Många har räknat på idrottens samhällsnytta. Den räknas inte bara i kronor. Det handlar också om allt annat som idrotten är så bra på. Sånt som spiller över i allmännyttan, idrottsturism och positiva hälsoeffekter.

Det finns många goda exempel även i vår del av världen. Ledarna som tar av sin egen fritid för att ge så många möjlighet att idrotta. Alla förtjänar samma uppmärksamhet som Therese Ytterbring i Katrineholm hockey, fick då hon blev inbjuden till Tidernas hockeygala och ta emot sitt pris som eldsjäl.

undefined
Fler idrottsledare är värda den uppmärksamhet och uppskattning som Therese Ytterbring i ishockeyklubben fick tidigare i år.

Listan skulle bli mycket lång, om alla som gör stora insatser skulle räknas upp. Men några till måste ändå nämnas. I Julita byggde idrottsklubben en multiarena och det gjorde Valla IF också. Nu finns en konstgräsplan i Vingåker. Men det var inget kommunalt projekt utan på initiativ av Patrick Edrenius och Patrick Schönfeldts Högsjö BK. Det händer mer på den orten, när gymnastikföreningen ska fixa till utegym och elljusspåret. Insatserna i Spökbacken och Båsenberga är också värda allt beröm.

undefined
Patrick Schönfeldts och Patrick Edrenius initiativ att bygga en konstgräsplan i Högsjö är bara ett bevis för vilken kraft som finns inom idrotten.

Visst får de kommunal hjälp. På många sätt är Katrineholm en fantastisk idrottsstad. I seriesystemen vore det förstås skoj med fler lag på högre nivå, men anläggningarna finns. En för nästan varenda idrott och viljan har länge varit stor att tillmötesgå nya önskemål och hitta lösningar.

Just därför skaver det som skett under 2022. Rubrikerna har tyvärr varit för många om oroliga föreningar som drabbas av chockhöjda hyror. Det har varit för omklädningsrum, förråd och träningslokaler och slopade rabatter för skolsalar som kostar KAIK och KIB över 80 000 kronor när de arrangerar sina cuper. Bordtennisklubbens höjning för nästa år slår väl alla rekord med 309 procent. Har klubbar betalat för lite och olika mycket ska det förstås justeras. Men inte allt på en gång.

"Tondövt" och "inte välkomnande" är idrottsledares känslor. Redan i våras erkände ansvarig politiker att "de nya hyrorna slår fel". Okej, för 2022 togs bara halva hyreshöjningen ut. Men 2023 är det den nya prislistan som gäller. Då räcker det inte med att samma politiker säger att "vi slopat den årliga indexhöjningen".   

undefined
Ingen kan klaga på tillgången på anläggningar i Katrineholm. Men när hyran höjs med 309 procent som för KBTK skaver det.

Det är klart att det kostar med alla planer och hallar, men det slår så fel när så stor del läggs på klubbarna. En sak har åtgärdats, externa klubbar får betala mer när de hyr i Katrineholm för att hålla nere kostnaderna för lokala klubbar. Det räcker inte. Men det finns en lösning: flytta över en del av alla inkomster idrottsturismen ger kommunen till service- och tekniknämndens konto för att sänka föreningarnas kostnader. Det signalvärdet skulle betyda mycket för ledarna att orka fortsätta.