Den svenska bostadsmarknaden har under året påverkats av flera faktorer. Bland dem en stigande inflation, vilket har märkts i ökade priser på el, bränsle och byggmaterial. Riksbanken hoppas kunna stävja inflationen genom att höja styrräntan till 1,75 procent, vilket är den högsta nivån under det senaste decenniet.
Ännu är inte förhandlingarna om hyrorna för 2023 färdiga, men branschorganisationen Fastighetsägarna har yrkat på en höjning på 10,32 procent i Sörmland.
Men hur ser då marknaden ut för bostadsrätter i Katrineholm? Marknadsplatsen Hemnet, vilken 2 400 mäklarkontor är anslutna till, kunde i början av året rapportera det lägsta antalet bostäder ute till försäljning i kommunen sedan 2014. Sedan dess har siffran hämtat sig något.
Enligt Svensk mäklarstatistik såldes det under september enbart åtta bostäder i kommunen, vilket är den lägsta siffran på åtminstone fyra år.
Prisutvecklingen för bostadsaffärer i Katrineholm går också skarpt nedåt och nosar på de nivåer vi hade för två år sedan, under den första pandemihösten. Det genomsnittliga kvadratmeterpriset i kommunen låg i september på 18 168 kronor per kvadratmeter, enligt Svensk mäklarstatistik. Detta kan jämföras med 20 633 kronor per kvadratmeter månaden innan.
Maja Guthammar, fastighetsmäklare på Länsförsäkringar fastighetsförmedling i Katrineholm, tror dock att både prisnivån och antalet bostadsaffärer kommer att vända tillbaka. Hon påpekar också att priserna, om man ser på en längre tidsperiod, fortfarande är på uppgång.
– Utbudet är fortfarande ganska stort, men det tar lite längre tid att få till en affär. Det är en effekt av både ränteläget och elpriserna. Så var det i början av corona också, och sen stabiliserades det. Men det är alltid ovissheten som är det värsta, säger hon.
Hon upplever att det finns ett fortsatt intresse för att både köpa och sälja sin bostad i Katrineholm.
– Det ligger fortfarande många objekt ute och vi kommer från en marknad som har varit väldigt bra.
Finns det en oro i branchen för framtiden?
– Vi är inte oroliga, det rullar på. Allt handlar om att hitta en koppling mellan köpare och säljare. Man köper ju och säljer på samma marknad, säger hon och lägger till:
– Prissänkningen just nu är tillfällig, många har bott länge och kommer att göra en bra vinst ändå. Här är man ofta förberedd och säljer av en specifik anledning: man vill ha större eller mindre eller ett annat läge.
Inte heller en stigande ränta eller ökade driftkostnader anser Maja Guthammar är skäl nog för att kalla läget för en kris.
– Det är en viktig aspekt som vi försöker hjälpa till att navigera. Vi får hjälpa köpare att räkna på räntekostnader och för vissa är det inte så farligt som de hade tänkt sig. I vår region har man heller inte lika mycket belåning som i storstäderna.
Hon berättar också att det har blivit mycket vanligare att annonsera sin bostadsförsäljning som "kommande", det vill säga att presentera ett objekt som ännu inte ligger ute för försäljning. Det menar hon kan göra att man får kontakt med en köpare utan att behöva ha en öppen visning.
– Det har verkligen blivit mer populärt nu. Man kanske inte vill köpa förrän man har sålt och då är det ganska bra att kunna sälja med ett längre tillträde. Som säljare får man också en smidigare affär – man kan visa bostaden för någon enstaka bara.