Katrineholms kommundirektör Sari Eriksson håller med om beskrivningen, att ukrainaflyktingarna hamnat mellan två system. De är varken medborgare, med alla våra rättigheter och skyldigheter, eller har uppehållstillstånd, med möjlighet till bland annat SFI.
– Precis så är det. Och jag tror att det kan bli besvärligare, bland annat på grund av den nya lagen om jämnare fördelning av flyktingar. Lagen i sig är bra men den kan också innebära att några personer måste byta kommun för att uppnå lagens syfte.
Det är flera instanser som styr ukrainaflyktingarnas tillvaro. Dagersättningen, 61-71 kronor för vuxna och 37-50 kronor för barn, bestäms av regeringen och har stått still i snart 30 år, sedan 1994. Summan ska räcka till allt från mat till skor och hygienartiklar.
Massflyktingar har inte rätt att delta i SFI eller kommunal vuxenutbildning, enligt skollagen. Det kritiseras av exempelvis riksdagskandidaten Gustaf Österman (S) som skriver i Dagens Arena att vi inte bör bygga politik på önsketänkandet att kriget i Ukraina snart ska ta slut: "Istället bör vi utforma vår politik utifrån vad vi vet fungerar i längden genom att erbjuda SFI och vidare komvuxutbildning redan från start".
Och så boendet. De första beskeden från Migrationsverket till kommunerna var att skaffa fram evakueringsbostäder. Det kunde vara så enkla bostäder som madrasser i gymnastikhallar, men i Katrineholm ställdes bostäder nära Karsudden i ordning. Men Migrationsverket ändrade sig.
– Vi möblerade, men det gick inte mycket mer än en vecka, innan alla evakueringsboenden skulle avvecklas och Migrationsverket inte behövde dem mer. Jag frågar mig också varför det var så olika besked, säger Katrineholms kommundirektör Sari Eriksson.
De flesta ukrainarna ordnade egna bostäder, hos privatpersoner. Men alla kan inte bo kvar och de situationer där det inte fungerar längre kallas för "spruckna Ebo:n". Den 1 juli börjar en ny lag gälla, där Migrationsverket har i uppdrag att placera ukrainaflyktingarna jämnt över kommunerna. I Katrineholm står nu 11 lägenheter färdiga att ta emot ukrainare, och Sari Eriksson vill att de som bor i "spruckna Ebo:n" ska ta kontakt.
– Vi har precis skrivit avtal med Migrationsverket. Katrineholm ska ta emot 52 personer och vi vill helst fylla lägenheterna med personer som redan är här i Katrineholm, som kanske har barn som går i skolan.