En majoritet av svenskar vill nu se ett förbud mot att bränna religiösa skrifter. "Det väckte ändå en tanke i mig", säger Mariam Yassin.
Efter den senaste koranbränningen, som ägde rum utanför Stockholms moské den 28 juli, beställde SVT en undersökning från Kantar public. Undersökningen visar att 53 procent av de tillfrågade tycker att det ska vara förbjudet att bränna religiösa skrifter, som exempelvis koranen och bibeln, på offentliga platser. Så sent som i februari gjorde Kantar public samma undersökning för TV4. Då var ungefär lika många för ett förbud som emot, 43 procent respektive 42 procent. Det senaste halvåret har stödet för ett förbud mot exempelvis koranbränningar alltså växt med elva procentenheter.
– Det väckte ändå en tanke i mig, att fler känner att det inte är okej, säger katrineholmaren Mariam Yassin.
Trots att hon är bosatt i Katrineholm upplever hon att koranbränningen i Stockholm, som ägde rum under den muslimska högtiden Eid al-Adha, har påverkat henne i någon mån.
– Utifrån sammanhanget, att det var en helig dag för muslimerna, anser jag personligen att det var hets mot folkgrupp. Tanken var ju att provocera en specifik grupp i samhället under deras heliga dag, säger hon och fortsätter:
– De muslimer jag har träffat på känner sig upprörda över händelsen.
Hon är inte den enda katrineholmaren som har reagerat efter händelsen. Tidningen har tidigare berättat om en man från Katrineholm som JO-anmält Polismyndigheten efter koranbränningen den 28 juli. Han anser att myndigheten handlat felaktigt, som över huvud taget godkände manifestationen.
– Det råder knappast tveksamheter om att händelsen bör räknas som allmänfarlig, inom och utanför landets gränser, skrev mannen i sin anmälan.
"Det drabbar direkt svenska intressen", säger Toivo Sjörén till SVT om koranbränningarna som uppmärksammats internationellt.
Just omvärldens reaktioner kan vara en möjlig förklaring bakom resultatet i SVT:s undersökning. Det anser i alla fall Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar public.
– Många länder har försökt dra nytta av eller kritiserat koranbränningarna, vilket drabbar svenska intressen och Natoanslutningen. Det tror jag är en av de stora förklaringarna, säger Toivo Sjörén till SVT.
Trots att bränning av religiösa skrifter kan uppfattas som upprörande, har Mariam Yassin respekt för hur lagen är utformad i dagsläget.
– Om det här sedan, i lagens mening, är att betrakta som hets mot folkgrupp får våra domstolar pröva, konstaterar hon.