Ingen av de vanliga metoderna fungerade. Stöket fortsatte. I början av oktober fattade därför rektor Magdalena Norin beslut om att kalla på hjälp utifrån.
– Vi upptäckte att det vi brukar nå framgång med, som allvarsamtal där vi belyser allvaret och talar om att det här är inte okej. Det bet inte på dem och det var det som var så frustrerande, säger Magdalena Norin.
– Och samtal med vårdnadshavare hjälpte inte heller, fyller Tobias Sander i.
Han är samordnare för trygghet och säkerhet på Järvenskolan. När skolan kallade på hjälp hörsammades det, berättar de. Områdespolisen har de senaste två-tre veckorna besökt skolan mer frekvent än tidigare. Socialtjänstens fältare och personal från Perrongen har stöttat upp. Allt för att få mer vuxennärvaro på skolans område. Bildningsförvaltningen har också erbjudit att omfördela bland sina befintliga resurser.
– Man har intensifierat det som redan finns. Och framför allt SSPF-samarbetet, som låg litegrann i sin linda, det satte fart. Det är klart vi hade löst det här på sikt själva, men det hade tagit så lång tid. Effekten då hade varit att personal och elever däckat, för att de hade blivit så trötta på det här, säger Norin.
Magdalena Norin och Tobias Sander vill vara öppna med situationen på skolan. Men betonar att majoriteten av skolans elever sköter sig. De har elever som älskar sina lärare, visar respekt, går på sina lektioner, gör sina läxor och engagerar sig. Det får inte glömmas bort. Men det finns en klick elever där beteendet under hösten varit ett annat.
– Det handlar om ett stort gränsöverskridande beteende verbalt och en respektlöshet från den här elevgruppen gentemot sina kamrater och gentemot vuxna på skolan, säger Norin.
När uppdagades det här?
– Vi fick såklart signaler i överlämningen från årskurs 6 att det finns utmaningar i den här årskullen, som vi inte riktigt såg de första två veckorna. Sen där någonstans var smekmånaden slut.
Skolans bedömning är att cirka 20 procent av alla elever i årskurs 7 ligger bakom stöket. Det vill säga drygt 60 elever.
– Men räknar man den inre cirkeln är de betydligt färre, då är det kanske 5-6 procent där vi identifierat att det finns jätte-jättestark oro. Sen finns det en yttre cirkel där det finns stark oro. Det handlar kanske om 15 procent.
Den grova attityden gentemot vuxna oroar. Sveriges utmaning vad gäller gängkriminalitet bland unga gör att kraven på skolan hårdnar. Ett starkt samarbete mellan skola, polis, trygghetsteam och socialtjänst krävs. Att fånga upp elever i riskzon tidigt är a och o, menar Tobias Sander och Magdalena Norin.
Och enligt Norin ser hon beteenden hos sina elever som påminner om attityden hos gängkriminella.
– Det är inte så att vi springer runt och letar gängkriminella här, men vi har delar av beteendena, samma slags attityder, hos vår åldersgrupp, det har man överlag i Sverige i dag. Den vill vi bryta nu.
Är det att eleverna inte lyssnar, att det finns en respektlöshet?
– Ja, och att fokuset ligger på helt andra saker än skolan. Det gäller att lyfta skolans betydelse av ett bättre och långsiktigt liv som inte tar slut vid 19-årsålder.
Förutom hjälpen utifrån har skolan ordnat med aktivitetsdagar på äventyrsbanan, rektorsbesök i årskurs 7-klasserna och samtalskaféer med vårdnadshavare. På gång är också ett uppehållsrum och föräldrautbildningar till tonårsföräldrar.
– Socialtjänsten har redan ett sådant grepp, men upplever väl kanske att de inte når ut ordentligt. Hur stärker man föräldrar som tappat mandatet hemma? Jag är övertygad om att det är det vi möter här.
Norin säger att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, men upplever att det blivit tuffare för skolan att fostra elever där föräldrar tappat makten hemma.
– Det är en utmaning. Men det finns hopp. Det är så skönt att när man sträcker ut handen så finns det fem till som kommer ”okej, vad ska vi göra?”. Om inte vi står pall, vem ska ta över då? Vi måste orka.
Har det blivit bättre på skolan de senaste två veckorna?
– Ja, det har det. Förra veckan, onsdag, torsdag, fredag, var det precis som vi vill att det ska vara. Det har varit en god stämning, jag tog några danssteg här ute med en elev. Jag känner någonstans att, jo det håller nog på att bli något annat. Det är en annan stämning, säger Magdalena Norin.