Linda Aldebert är miljöstrateg och kommunekolog i Katrineholms kommun.
Åren går, men problemen består. Tanken var att lätta på dagvattentrycket och samtidigt minska föroreningen av Näsnaren, i utkanten av Katrineholm, genom att bygga en våtmark mellan Mejeridiket och sjöns södra ände. Våtmarken skulle placeras i skogen med två delar för att kunna filtrera det giftiga vattnet: en reningsdel och en djupare del. Själva diket skulle däremot låtas vara intakt. Så lät det 2018.
Året efter, 2019, beviljades kommunen 2,7 miljoner kronor i bidrag av Naturvårdsverket för att förverkliga miljöprojektet. Planen var att våtmarken skulle ha stått färdig för längesen – redan för tre år sedan. Så blev det inte. Innan vi förklarar varför måste vi backa bandet.
Inledningsvis beräknades projektet kosta tre miljoner kronor. Utöver bidraget skulle resterande kostnad på 300 000 kronor fördelas mellan kommunen och fyra storföretag: SKF mekan, Tekniska verken, Sörmland vatten och dåvarande Finja prefab, numera K-prefab.
– Det är jättespännande. När vi är flera aktörer som äger projektet tillsammans blir det lättare att motivera till åtgärder, resonerade kommunekologen Linda Aldebert, när tidningen intervjuade henne i december 2018.
När förstudien var färdig, strax före 2020, konstaterades att den planerade lösningen blev för dyr. Men det kommunicerades aldrig utåt.
– Det blev ganska kostsamt och vi var heller inte säkra på att det var det bästa alternativet. I stället har vi tittat på några andra alternativ, men ännu inte landat i vilket vi skulle vilja gå vidare med, säger Linda Aldebert nu.
Men det är inte bara kostnaden som har grusat planerna. Att minska risken för översvämningar och samtidigt rena dagvattnet från gifter är tekniskt sett svårt, enligt Aldebert. Orsaken är att Mejeridiket inte lutar tillräckligt mycket från SKF-området till Näsnaren.
– Gräver man för djupt kan vattnet i stället rinna från sjön, mot stan. Det finns också risk att dagvattnet från stan stoppas upp och inte rinner härifrån tillräckligt fort vid mycket regn. Så det är ett komplicerat ställe att anlägga en våtmark på.
Andra projekt, som Djulö våtmark och Lasstorpsdiket, har också tagit resurser i anspråk från att arbeta vidare med Mejeridiket.
– Vi håller på med många andra projekt samtidigt, så vi tog lite paus och gjorde annat. Krämbolsvåtmarkerna är snart klara. Sedan jobbar vi väldigt mycket med Djulö våtmark och med förstudier för Lasstorpsdiket. Därför ligger Mejeridiket på is just nu, säger Linda Aldebert.
Det är oklart när våtmarken utmed Mejeridiket ska byggas.
Hoppet lever dock även för Näsnarens framtid. Mellan varven har kommunen tittat på hur frågan ska lösas – och det finns olika idéer.
– Tanken är att det ska bli en mindre anläggning än vad som var planen från början, där det i första hand blir rening av dagvattnet. Alla lösningar innehåller någon form av sedimationsdamm.
En sådan typ av damm innebär att man gräver en djup håla i diket som samlar upp föroreningarna. Med olika intervaller grävs sedan sedimentet bort och skickas till en anläggning som hanterar farligt avfall.
– Det är en billigare åtgärd, som inte påverkar vattenflödet. Vi har tagit hjälp av Nyköpingsåns vattenvårdsförbund, men ännu inte beslutat när projektet ska genomföras, säger Linda Aldebert.