Det är SKF mekan, Finja prefab, Tekniska verken och Sörmland vatten och avfall som ska driva projektet tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen. Företagens avsiktsförklaring gäller såväl förstudie och projektering som anläggandet av våtmarken. De ska också stå för skötsel och underhåll.
Samarbetsparterna har ett gemensamt intresse av ett fungerande och miljösmart dagvattensystem i tätorten. Ju mer central mark som avsätts för nya bostäder och företagsetableringar, desto hårdare blir trycket på Näsnaren där en stor del av dagvattnet rinner ut.
Natura 2000-området med dess höga naturvärden är hårt belastad av näringsämnen och föroreningar. Ett dagvattensystem som inte klarar trycket av stigande regn- och smältvattennivåer ökar också risken för översvämningar. Det har bland annat SKF blivit varse, säger Jakob Agrell, energi- och miljökoordinator vid SKF mekan.
– Vi har till exempel haft problem med vatten i vårt lager i en källare. Smält järn och vatten är inte heller någon bra kombination, så för oss handlar bra avrinning också om att minimera risker i gjuteriet.
Projektet utgår från Mejeridiket. Diket transporterar dagvatten från västra industriområdet och delar av Norr och centrum. Med vattnet till sjön följer föroreningar från Kerstinboda och gammal industrimark.
Meningen med att bredda och gräva ur diket bedöms som ringa. I närområdet finns dessutom mark som nu detaljplaneras för mer industriverksamhet på hårda ytor.
Genom att anlägga en våtmark kan stora mängder orenat vatten fördröjas medan det avgiftas naturligt av mark och växtlighet. Våtmarken skulle gynna den biologiska mångfalden och bli ett rekreationsområde med goda förutsättningar för exempelvis naturskola.
Parterna lyfter också fram ett annat ändamål med samarbetet: att visa hur en stad och dess verksamheter tillsammans kan ta ansvar för hur de påverkar omgivningen.
Kommunen har nu ansökt om 2,7 miljoner kronor ur Naturvårdsverkets bidragsbank till lokala naturvårdssatsningar. Resten av projektets beräknade kostnad, 300 000 kronor, ska parterna dela på. Om förutsättningarna är de rätta och allt går enligt plan, ska en våtmark kunna vara anlagd före utgången av 2021.
Mejeridiket är inte det enda våtmarksprojektet som planeras i Katrineholm. För närvarande upphandlar kommunen en utredning av förutsättningarna för en våtmark vid Djulö.
Att kommunen och företag inom det lokala näringslivet samarbetar i konkreta miljö- och klimatanpassningsprojekt hör inte till vanligheterna. Linda Aldebert, kommunekolog och miljöstrateg vid samhällsbyggnadsförvaltningen, har inte heller på regional eller riksnivå stött på något liknande upplägg.
– Det är jättespännande, säger hon.
Det var Aldebert som väckte företagens intresse för våtmarksprojektet.
– När vi är flera aktörer som äger projektet tillsammans blir det lättare att motivera till åtgärder, resonerar kommunekologen.
– Genom detta projekt kan vi koncentrera oss på att gemensamt motverka att föroreningar når Näsnaren, i stället för att utreda vem som står för vad – och därefter vem som ska göra vad, säger Jakob Agrell.
– Vi tror att projektet är viktigt att genomföra av många skäl. Att förhindra att Näsnaren växer igen och att kunna ta hand om dagvattnet vid kraftiga regn är nödvändigt. Vid en fortsatt utveckling av vår verksamhet i området blir det nödvändigt att hitta lösningar på dagvattenhanteringen. Våtmarksprojektet hjälper oss att möta de framtida kraven på ett effektivt sätt, säger Ola Lindén, produktionschef Finja Mellansverige.
Finjas fabrik eller SKF:s bidrar inte till föroreningen och övergödningen av Näsnaren i någon nämnvärd omfattning, uppger de.
– Däremot har vi stora hårdgjorda ytor varifrån dagvattnet ska tas om hand. Med vattnet följer en del föroreningar och materia som kan sedimentera i diken och utlopp, säger Lindén.
Även för Finja är det självklart att ingå i projektet.
– Vi och våra medarbetare bor och verkar här, och vi upplever att kommunen gör mycket för oss. Då är det naturligt att vilja ge tillbaka.