Det har gått drygt sju veckor sedan brevet, som undertecknats av 27 anställda, lämnades över till skolans rektorer. Tidningen har tidigare berättat om hur lärare i det här brevet vittnat om en ohållbar arbetssituation där de ber om mer stöttning från ledningen och att en handlingsplan tas fram för att komma till rätta med problemen kring bristande information och stökiga elever.
Tidningen har kontaktat några av lärarna som skrivit under, men ingen av dem vill ställa upp och berätta. Några svarar inte alls och en vill inte eftersom hen oroar sig för repressalier om hen skulle berätta om situationen.
Margaretha Norling, verksamhetschef för grundskolan i kommunen och chef över Stensättersskolans rektorer, berättar nu om vad man gjort för att komma tillrätta med problemen på skolan. Hon har valt att enbart svara via mejl.
I brevet påtalade lärarna att man har problem med elever som beter sig gränslöst och nämnde då särskilt årskurs fem. Har ni satt in några åtgärder?
– Ja, flera åtgärder har satts in och har gett god effekt, men arbetet måste fortsätta. Redan under höstlovet skickades en handlingsplan med en lista på åtgärder ut. Det har bland annat handlat om att göra om mötesformer, strukturer och mötestider, kartläggning och uppföljning på elevnivå där det var stökigt, schemaförändringar för vissa ämnen, och att två extra personalresurser sattes in, skriver hon.
Enligt Norling har åtgärderna bidragit till att det blivit mycket bättre på gruppnivå, men att man jobbar vidare med enskilda elever.
Både skolledningen och facket har tidigare sagt att problemen som lärarna flaggat för främst grundar sig i det organisatoriska arbetet. I augusti slogs de två skolorna, Östra och Västra, ihop och blev Stensättersskolan. Rektorerna har sagt att man på grund av det fortfarande befinner sig i en förändringsprocess och att man tar personalens vittnesuppgifter på allvar.
Lärarna skrev i brevet att de inte får tillräckligt stöd. Har ni gjort något åt det?
– Ja, flera av de åtgärder som har satts in har som syfte att se till att lärarna känner att de får ett ökat stöd. Utöver de åtgärder jag nämnde tidigare, har rektorerna även gjort förändringar kring mötesformer som innebär ett större deltagande från rektorerna, förtydligat informationsflödet, de träffade berörda mentorer för att stämma av läget tillsammans med socialpedagog. Personalen var framförallt frustrerade över kommunikation och information och har det skett förbättringar, och under den här tiden har rektorerna arbetat nära med den fackliga samverkansgruppen på skolan, skriver Margaretha Norling.
Att samtal förs mellan skolledningen och skolans fackliga representant bekräftas av Bo Sundahl, som är ordförande för Lärarförbundet Katrineholm.
– När jag pratat med ombudet på skolan så har jag fått till mig att de har en dialog igång.
Har det blivit bättre?
– Ombudets uppfattning är att det har märkts skillnad på så sätt att man får lite mer information, vilket är bra. Det har gett viss effekt, men sen vet man inte hur det blir på lång sikt. Man har förstärkt med lite personal, så vi hoppas att det även på längre sikt ska bli en bra situation för alla parter, säger Bo Sundahl.