Tony Rosendahl (V) ifrågasätter varför så många varslas om uppsägning.
– Det här är ett hårt slag mot förskolorna i Katrineholm och framför allt mot våra barn, säger Tony Rosendahl, gruppledare för Västerpartiet.
Tony Rosendahl menar att varslet på 50 personer inte motsvarar minskningen på 130 barn.
– Därför uppstår frågan varför man lägger ett så här stort varsel, vad är det mer man har tänkt dra ner på, från majoritetens sida? funderar han.
– Jag känner ilska över att man precis efter ett val och en budgetdebatt går ut med ett sådant här besked, att vi tar bort personal från de minsta, säger Joha Frondelius (KD), oppositionsråd i Katrineholm.
I samband med onsdagens varsel lovade verksamhetschefen Birgitta Dahlbeck att personaltätheten inom förskolan kommer att förbli densamma.
– Vi ska besluta om kommunplanen i fullmäktige på måndag. I den står det att personaltätheten ska öka i förskolan. Det kommer den ju inte att göra. Skolchefen säger att vi ska bibehålla. Det är inte det politiken säger. Politiken säger att den ska öka. Att bibehålla är fel från början, vi har ju för många barn, fortsätter Frondelius.
Joha Frondelius vill att man använder kommunens överskott för att stärka barn och ungas framtid.
Joha Frondelius skulle gärna se ett mindre överskott i kassan och mer pengar till förskolan. Han kallar det för en social investering.
– Alla barn som får en trygg uppväxt kommer att lyckas bättre i framtiden. Nu finns det ett utomordentligt tillfälle att gå ner i antal barn per grupp. Låt det här vara en investering. Vi har ju pengar i kassan. Varför inte våga satsa i tre år på att förstärka barn och ungas framtid, för att se om det gör skillnad?
En annan som är kritisk till beslutet att varsla 50 anställda är liberalen och kommunfullmäktigeledamoten Ewa Callhammar.
– Det är bedrövligt. Det här är ett ypperligt tillfälle att behålla personalen och minska barngrupperna. Ju tidigare man sätter in åtgärder, desto bättre.
För att ha råd att behålla personalen tycker Ewa Callhammar att man borde höja skolpengen, alltså det belopp som kommunen delar ut till skolan för varje elev.
– Då får man väl öka skolpengen, den är inte fast i hela Sverige. Det är kommunen som bestämmer vad det ska vara. Jag är övertygad om att man tar igen det här på sikt, säger hon.
För att kunna ha kvar personalen och minska barngrupperna föreslår Ewa Callhammar (L) att skolpengen höjs.
– Om vi inte prioriterar våra barn så kommer vi behöva lägga mycket pengar på att laga trasiga vuxna. Så ser det ju redan ut i dag. Antalet barnärenden inom socialen ökar, ungdomsarbetslösheten är hög och vi har problem med kriminalitet och droger, skriver Victoria Barrsäter (C), andra vice ordförande i bildningsnämnden, i en kommentar till tidningen.
Vad tycker du att man ska göra för att ha råd att behålla personalen?
– I vår budget har vi prioriterat barnen. Det går om man vill.
Miljöpartiets gruppledare Nicklas Adamsson uppmanar majoriteten att tänka om kring detta beslut.
– Vi ser med stor oro på de varsel som nu är lagda eftersom de hotar att minska just vuxennärvaron i ett skede av barnens liv där den kanske är som allra viktigast. Naturligtvis måste verksamhetsanpassningar göras när verkligheten förändras. Men vill man skapa mer bestående positiva förändringar ska man också vara medveten om att det kräver mod att satsa resurser över tid för att få resultat, slriver Adamsson i ett mejl till tidningen.
Mica Vemic, gruppledare för Sverigedemokraterna, ifrågasätter varför kommunen lägger ned skolor och förskolor.
– Östra skolan, Västra skolan, Södra skolan, Strångsjö skola och nu även två förskolor. Var tar det slut? Inget av detta ställer vi oss bakom, skriver Mica Vemic (SD) i en kommentar till tidningen.
Förskolan Lasstorp i Katrineholm är en av förskolorna som läggs ned i höst.
Att varsla 50 personal när barnantalet minskar med 130 till hösten. Hur går det ihop?
– Då får man lägga till att under året som gått har vi haft en minskning med ungefär 70 barn. Vi har haft flera tomma avdelningar. Så det är inte bara till hösten det blir minskning, vi hade det även under 2022, säger Ulrica Truedsson (S), bildningsnämndens ordförande.
För att kunna behålla samma personalstyrka, trots färre barn hade man behövt höja skolpengen, men då skulle det kunna innebära besparingar någon annanstans, enligt Truedsson. I dagsläget är grundbeloppet för skolpengen 87 835 kronor per elev.
Om skolpengen skulle höjas måste man dra ned på andra verksamheter eller höja kommunalskatten.
– Det är svårt att säga hur mycket pengar vi hade behövt, för att inte dra ned på personal, men jag skulle säga att det handlar om minst 20 miljoner för att kunna göra den kvalitetshöjningen. Det skulle innebära besparingar i andra verksamheter, som att dra ned på vård- och omsorgen eller att höja kommunalskatten, säger Ulrica Truedsson och tillägger att man i nämnden kommer att följa hur barnutvecklingen ser ut till hösten.
– Det kommer bli en kontinuerlig uppföljning hur det här blev och vilka konsekvenserna blev.