I dessa EU-valtider far det fram: EU-motståndet. Det syns, men inte lika tydligt längre, i både partiprogrammen för SD och V. Men också i slentriangnället vid middagsbord och på "stan".
Från ett välståndsperspektiv är det dock svårt att se det svenska EU-medlemskapet som något dåligt för Sverige, Sörmland och Katrineholm.
Visst är det så att Sverige är en nettobetalare i EU. Enligt Utrikespolitiska institutet (UI) betalade Sverige 24 till 52 miljarder kronor i årlig EU-avgift mellan 2016 och 2021. Det vi fick tillbaka i årliga bidrag låg mellan 10 och 15 miljarder kronor. Det är inte obetydliga pengar. Samtidigt passerade den svenska statsbudgetens utgiftstak 1 000 miljarder kronor för flera år sedan.
Men: Det är inte EU-bidragen som lockar Sverige, även om de är välkomna i kommunerna (däribland Katrineholm, vilket ledarsidan lyfte nyligen).
Unionen erbjuder en gigantisk inre marknad bestående av nästan 450 miljoner invånare, där varor, tjänster, kapital och människor kan röra sig nästan obehindrat. Utöver det öppnar EU-medlemskapet för marknader även utanför unionen, genom handelsavtal, som antagligen varit svåra för Sverige att förhandla fram på egen hand. För ett litet men mycket exportberoende land är detta rena guldgruvan. Genom denna gränslöshet får tillgång bättre till en större marknad och kan lättare hitta den kompetens man söker.
Därför förvånar det inte att svensk export som andel av BNP ökat kraftigt sedan 1990-talet. 26 procent 1992 växte till 53 procent 2022. Återhämtningen efter 1990-talskrisen var en del i detta och bortsett från några hack i kurvan efter finanskrisen har Sveriges export fortsatt öka.
Samtidigt går det inte att veta hur Sverige eller Katrineholm utvecklats utanför EU. Närheten till Tyskland har exempelvis länge varit betydelsefull för den svenska exporten. Dock kan vi exempelvis se att Norge – som inte är EU-medlem – under några årtionden inte ökat sin exportandel av BNP i samma utsträckning som Sverige, bortsett från en plötslig ökning under 2022. Det betyder inte att vi, som industritungt land, hade tagit samma väg som Oslos oljeexport. Men den svenska exporten har vuxit under EU-medlemskapet, och på så vis skapat jobb och välstånd för medborgarna i Sverige.
SKF Mekan är ett sådant exempel. Företaget är en av kommunens största arbetsgivare med sisådär 370 anställda, men skapar även ännu fler jobb hos andra aktörer som levererar eller bearbetar material åt SKF Mekan. Företagets verksamhet ägs fullt ut av det globala kullagerbolaget SKF och producerar och levererar de lagerhus som behövs för att få saker att snurra, vrida och rulla inom alltifrån lantbruk till gruvnäring. Mycket av detta går sedan på export – till stor del på den europeiska marknaden (där unionens medlemsländer är stora mottagare).
Klart blir att: Utan EU-marknaden och de handelsavtal som unionen sluter med omvärlden hade förutsättningarna för svensk industri – däribland SKF Mekan i Katrineholm – varit väldigt mycket annorlunda och sämre. De gränser och tullar som antagligen skulle följa av ett utträde skulle begränsa möjligheterna att tjäna pengar och bedriva verksamhet och i förlängningen slå mot jobb, produktivitet, samhällsekonomi och välfärd.
2019 försöket EU-kommissionen räkna på hur mycket pengar som tillförs medlemsländernas ekonomier genom att vara del av den inre marknaden. Sverige beräknades då få till sig cirka 300 miljarder kronor – årligen. Omräknat för Katrineholms befolkningsstorlek så skulle det kanske handla om sisådär 1 miljard kronor om året. Det är många transaktioner, bostäder, ombyggnationer och svåröverskådlig samhällsekonomisk påverkan. Utan detta hade Katrineholm varit fattigare och tråkigare.
Det betyder inte att allt är frid och fröjd med EU-medlemskapet. Lagar och regler som stiftas i Bryssel och Strasbourg måste fortsatt granskas. Ledamöternas förehavande ska mötas av kritik när det är motiverat. Brysselbyråkrater som inte förstått sig på svenska omständigheter vad gäller arbetsmarknad och skogsbruk bör skällas ut.
Men de som vill utmåla Sverige som förlorar på EU-medlemskapet är helt fel ute. Svenskarna och katrineholmarna lever rikare liv inom EU, än de hade gjort utanför det.