EU-valrörelsen är i full gång. Med mindre än en månad kvar börjar nyhetsflödet bli allt fylligare med ämnen som berör EU. Men varför ska sörmlänningarna bry sig om detta val?

Först och främst handlar det om inflytande. Ledamöterna i EU-parlamentet är med och beslutar om de lagar och regler som har så stort inflytande på unionen, Sverige, Sörmland, Katrineholm och Vingåker. Så vem "vi" skickar till Bryssel och Strasbourg spelar roll. Som medborgare har vi ett ansvar för att vara med och bidra till samhällsutvecklingen. Vi bör inte stå bredvid och göra ingenting. Därför behöver väljarna försöka hitta och ta till sig information om hur EU fungerar och dra slutsatser utifrån detta.

Hur många känner till exempel till alla de miljoner kronor som Katrineholms kommun fått in från Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF)? 

Likt många andra kommuner driver Katrineholm en rad olika sorters projekt till stora delar finansierade av just EU-pengar. Förra veckan visade Katrineholms kommun upp några av dessa projekt på Kulturhuset Ängeln. 

Bland annat lyftes bildningsförvaltningen fram det pågående utbildningsprojektet "Ungas framtid". Detta projekts budget på sisådär 50 miljoner kronor delas mellan de Sörmländska kommunerna Katrineholm, Eskilstuna, Oxelösund och Strängnäs. Projektet som till hälften är finansierat med EU-pengar från ESF syftar till att få fler unga i länet att fullfölja sina studier, på grundskolan och gymnasiet. I Katrineholm är fokuset motiverande och förebyggande insatser till elever som är i riskzonen att tappa fotfästet i skolgången.

Även Viadidakts förvaltning var på plats och pratade om ett par projekt. Bland annat har förvaltningen tagit sig ännu närmare personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. I Samkraftprojektet kartläggs enskilda personers förutsättningar, där man till exempel försöker identifiera eventuell psykisk ohälsa, för att sedan stödja deltagaren i att hantera detta. ESF har skjutit till sex miljoner kronor, för tre års projekttid.

Kunde inte dessa åtgärder finansierats helt av kommunen? Kanske. Samtidigt behöver politik och förvaltning prioritera bland projekten och sina medel. Vissa typer av försöksverksamheter kan därför, kortsiktigt, upplevas som svåra att motivera. Särskilt om det föreslagna arbetssättet ännu inte prövats. Genom pengar utifrån och projektformen kan kommunen delfinansiera projekten samtidigt som nya metoder tas fram – vars lärdomar kan bäras med in i övrig kommunal verksamhet.

Då är det också viktigt att projekten leder till något av verklig betydelse. Att människor kommer i jobb, klarar av skolan och de dragna slutsatserna är något som kommunen kan bygga vidare på. Det får inte bli bara ytterligare papper i pärm.

Hur väl varje projekt i kommunen slår ut i faktisk mening behöver givetvis utvärderas var för sig. Men ambitionerna är rätt och riktiga. Att fånga upp ungar som halkar efter i skolan och att göra insatser för de som står långt ifrån arbetsmarknaden är alltid välkomna. Sådant kan förebygga och motverka arbetslöshet, utslagning, ohälsa. För Katrineholm är det mycket värt.