Skatebygget i Vingåker får inte bli en krökpark

Så här kan en skatepark se ut. Här är en i Linköping. Men är det verkligen något Vingåker behöver?

Så här kan en skatepark se ut. Här är en i Linköping. Men är det verkligen något Vingåker behöver?

Foto: Simon Billemar

Ledare2024-02-15 14:02
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Behöver Vingåker en skatepark? Nja. 

Frågan väcktes nyligen av den lokala skateföreningen. Martin Greve Culmsee, föreningens ordförande, tycker att kommunen behöver ett verkligt lyft. Detta lyft handlar då om att i anslutning till järnvägsstationen i Vingåker bygga en betongpark och multiarena.

Kostnaden för kalaset? 4,7 miljoner kronor. Men dessa pengar säger skateordförande sig redan ha ordnat fram, från bland annat RF-SISU. Det låter lovande, och kan underhållsansvaret ligga kvar på förening eller investerare kan kommunens utgifter hållas nere. Det låter inte dåligt. 

Samtidigt kan det finnas skäl att röra sig försiktigt framåt. 

Det finns en rad olika fördelar med att bygga den här sortens öppna sportområden. Under somrar kan det vara en plats för ungdomar att umgås på när fritidsgårdar eller andra aktiviteter är stängda eller pausade. Då är det inte fel om dessa unga personer kan få pyssla med någon fysisk aktivitet. Skateboard, fotboll, basket är många gånger bättre än att sitta framför skärm.

Men det är inte säkert att projektet blir så billigt för kommunen som föreningen vill få det till. Politiker och tjänstemäns tid är inte gratis. Och risken är att underhåll och ansvar så småningom landar i kommunens knä ändå. Inte nödvändigtvis direkt, men när eller om intresse eller pengar tar slut. 

Och är det verkligen en skatepark som behövs för att locka ungdomar till den här sortens umgänge och sportutövning? Inte helt säkert. Kommunen kan på olika vis understödja föreningsliv och idrottande, inte minst med lite pengar och i viss utsträckning även lokaler. Men mycket handlar om vad föreningslivet i Vingåker gör med de resurser och utrymmen som redan finns tillgängliga, och att invånarna bestämmer sig för att engagera sig i dessa verksamheter. Oavsett om det gäller skateboard, fotboll eller innebandy.

Det är inte heller ensidigt positivt med sådana här byggen. Verksamheten där får inte utmynna i rökande och ungdomsfylla. Mycket ansvar kommer i detta falla på skateföreningen och andra som engagerar sig i projektet. Byggs skateparken får den inte utvecklas till en krökpark. Varken på dagen eller natten.

Vingåkers beslutsfattare, i förvaltning och politik, bör för den delen inte stänga dörren helt till projektet. De bör se på det med försiktigt positiva ögon. De behöver väga fördelarna med bygget mot eventuella idéer som kan finnas för platsen. Frågan är också vad marken är värd på marknaden och för invånarna. Kan den komma till nytta på andra sätt?

Det finns också skäl att fundera på var annars i kommunen dessa idéer eller delar av dem kan göras verkliga? Bara några minuter bort från Vingåkers tågstation finns ju redan en uppskattad idrottsplats. Det kan vara en bättre idé att utveckla denna plats istället för att bygga nytt vid spårområdet. Det skulle dessutom flytta ungdomsaktiviteterna bort från rälsarna.

Små kommuner, som Vingåker, kan ha en riktig uppförsbacke. Myndigheter och stora företag behandlar dem ofta styvmoderligt. Ska dessa orter växa och överleva behöver många, inte bara inom politik och förvaltning, hugga i. Därför bör man vara öppen för de idéer invånarna lyfter fram. Men det går inte heller att förverkliga varje invånares dröm.