Häromveckan höll Katrineholms kommun en påkostad konferens om trygghet. Det var förra torsdagen som lokala makthavare av olika slag samlade sig på Safiren för att lära sig om brottsförebyggande arbete.
Inbjudna var tjänstemän, kommunstyrelsen och förenings- och näringsliv för att lyssna på experter och forskare inom otrygghet. Det var kunniga och erfarna från bland annat Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Brottsförebyggande rådet (Brå), Polismyndigheten och en del andra.
Det var alltså inte frågan om någon illa genomtänkt inspirationsföreläsning för att lyfta uttråkade tjänstemäns eller andras arbetsmoral. På plats var seriösa aktörer med gedigen erfarenhet och kunskap om att motverka brottslighet av olika sort. Eller för den delen informera om vad det kostar att inte göra något, eller otillräckligt, för att förhindra partnervåld mot kvinnor, knarkhandel och social misär bland unga eller fylleslagsmål.
Att politiker, tjänstemän och andra aktörer i Katrineholm lyssnar till experter på dessa områden är lovvärt. Konferensen hänger också samman med att det sedan i somras finns lagkrav på att kommuner ska bedriva brottsförebyggande arbete.
Men för att kunskap ska sjunka in krävs det att man lyssnar. Och i en deltagarlista, som Katrineholms kommun tillhandahållit, kan ledarsidan se vilka från politiken som anmälde sig och deltog på konferensen. Och en sak stod klart: SD hade ingen närvarande på konferensen.
Däremot kan vi se att kommunstyrelsens ordförande Johan Söderberg (S) och vice ordförande Christer Sundqvist (M) var på plats på Safiren. Men även andra från S- och M-ledamöter från kommunstyrelsen. Också oppositionen hittade dit – däribland oppositionsrådet Joha Frondelius (KD) och Inger Fredriksson (C). Till och med Miljöpartiet var representerat, som enbart har en ersättare i kommunstyrelsen, Nicklas Adamsson.
Orsakerna till frånvaro kan vara många. Vissa kan ha haft svårt att ta tid från jobbet eller kanske behövt stanna hemma på grund av plötslig sjukdom. Sådant händer och enskilda ska inte lastas för att pusslet inte alltid går ihop. För små partier, med enstaka ledamöter eller ersättare i kommunstyrelsen, kan det vara särskilt svårt.
Men SD är kommunens tredje största parti och har sammanlagt fyra ledamöter i kommunstyrelsen, varav två är ordinarie. Partiet borde kunna klämma fram i alla fall en deltagare. Om inte, varför?
Eller är det så att SD i Katrineholm tycker sig redan sitta på alla svaren? Det vore något nytt. Partiet har i alla fall inte visat det i kommunfullmäktige. Ledarsidan kunde senast förra veckan klargöra hur inaktivt SD i Katrineholm är, genom att räkna antalet inlägg i kommunfullmäktige. Slutsatsen: Partiets representanter verkar mest klocka in arvode.
SD:s frånvaro på trygghetskonferensen ska också ses i ett annat ljus. Partiets tonläge i kriminalpolitiken är högt. I det sammanhanget borde också SD i Katrineholm intressera sig för det lokala trygghetsarbetet.
Och även om SD inte gör mycket väsen av sig i Katrineholms kommunfullmäktige, så gör partiledningen det på riksplanet åt dem. SD-ledaren Jimmie Åkesson med flera målar medvetet snedvridna bilder av hur brottsligheten ser ut i Sverige och skyller sedan på muslimer och invandrare från vissa håll i världen.
Det är så SD fungerar. Partiets företrädare pekar hellre finger, skrämmer och hetsar upp folk än jobbar för ett tryggare Sverige, Sörmland, Katrineholm.