Regeringens löfte om elstöd i november var värre

Ledare 30 november 2022 19:07
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Elnyheterna har varit flera de senaste dagarna. En av de mer glädjande handlar om lyckade elförbrukningsminskningar under hösten. I Katrineholms-Kuriren kunde man nyss läsa hur en Katrineholmsfamilj lyckats spara både mycket el och pengar (28/11). I Dagens Nyheter blev det klart att människor i vår del av Sverige, men också längre söderut, dragit ner på elförbrukningen (29/11).

Visserligen har det milda vädret gjort det lättare att hålla nere förbrukningen i hus som är eluppvärmda. Men mycket verkar också tyda på ändrade förbrukningsbeteenden. Tydligt är att det är möjligt att effektivisera och minska elkonsumtionen. Och det är, vid sidan av en del företag, främst villaägarna som har visat att det går.

 

De som bråkat högljutt om vad som skulle vara möjligt får anses motbevisade. De som tjurat om att inte få ha igång hemmaspa eller annan lyx behöver skärpa sig. Medborgare, men också politiker, behöver inse att många kostnadshöjningar inte går att undvika. Rysslands krig i Ukraina har konsekvenser också för vår del av Europa.

Kontantbidrag till el kan också stjälpa mer än de hjälper. Pytsar politiker ut pengar hur som helst kan det bli en dyr affär. Utformas utbetalningarna fel kan de stimulera till ännu mer konsumtion, inte till elsparande. Prisets styrfunktion, mot effektivare förbrukning, försvagas – eller så gynnas storkonsumenter. Det skulle kunna driva upp inflation, sätta elsystemet ur balans och riskera att delar av elnätet tidvis behöver frånkopplas.

Därför ska man vara särskilt uppmärksam när regeringen nu tar fram ett nytt elstöd.

 

På onsdagen höll statsrådet för energi och näringsliv, Ebba Busch (KD) en presskonferens med en del andra om det planerade "högkostnadsskyddet" för höga elpriser. Det var också äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje, Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg och Svenska kraftnäts ställföreträdande generaldirektör tillika finansdirektör Peter Wigert. Det nya var att de planerade 55 miljarderna i kontanter ska, om allt går vägen, kunna börja betalas ut i februari. Regeringens förslag på förordning på temat ska nu skickas på remiss. 

Elstödet kunde ha varit bättre och smartare utformat. Man kan också undra om inte en del av dessa miljarderna hade gjort mer nytta på annat håll.

 

Samtidigt kunde förslaget varit värre och liknat en del andra måttlöst populistiska förslag som det pratades om under valrörelsen. Partierna som utgör – eller understödjer – regeringen var inte ensamma om slagordspolitik. Men regeringen verkar ha tagit till sig Svenska kraftnäts förslag. I det har de mest uppenbara farorna undvikits. Stödet baseras på hushållets eller företagets konsumtion mellan oktober 2021 och september 2022, och inte på framtida förbrukade kilowattimmar vintern 2023. 

Det viktiga är att regeringen inte signalerar att konsumtionen kan fortsätta som vanligt, eller öka. Medborgarna kan inte räkna med att regeringen räddar dem undan dyra elnotor varje gång.

 

Energi- och näringsministern försäkrade mer än en gång att detta är en plan. Regeringen gör allt den kan, men systemet är ju komplext, inte enkelt. Det var Buschs signal. Det var som om hon försökte dämpa eventuell framtida kritik utifall pengarna skulle bli försenade ännu ett tag.

Men så här lät det ju inte under valrörelsen. Då signalerade de partier som nu utgör regering och stödparti att pengar skulle komma snabbt och med stora belopp. Till TT meddelade Ulf Kristersson bland annat att elstödet skulle vara "på plats" redan 1 november. Så har det inte blivit. Att medier, medborgare och meningsmotståndare påminner om detta får anses vara begripligt.

Samtidigt kunde den som då hade öppnat ögonen se att en sådan svår sak inte kan skyndas och hafsas fram. Medborgarna borde inte ha lyssnat på högerpartiernas löftesfrenesi. Busch, Kristersson och andra borde inte ha lovat sådant de inte kunde uppfylla.

Så enkelt är det.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa