45 procent av Visions medlemmar, som arbetar med sociala frågor, har utsatts för hot.
När hoten kryper närmare växer slutenheten. Det är en utveckling som under decennier blivit allt tydligare.
Vår del av Sörmland är inte skyddad mot öppenhetens faror. Bland annat pågår det just nu en rättegång i Nyköping där en man står åtalad för misstanke om ofredande och hot mot kommunanställda i Vingåker.
Politiker och tjänstemän är i en särskilt utsatt position och utsätts emellanåt för våld, hot eller trakasserier i sin roll. Och listan hur det kan gå till är lång och består av både sådant som är kriminellt och det som är djupt olämpligt. Det kan handla om rena döds- eller våldshot som övergår till handling. Aggressivt och intensivt telefonringande och mejlande med återkommande hotfullheter. Påtryckningar eller skrämseltaktiker för att få sin vilja igenom eller ändra redan tagna beslut, det är särskilt vanligt i ärenden som rör socialfrågor.
2021 gjorde fackförbundet Vision en enkätundersökning bland sina medlemmar som jobbar med socialt arbete i Sverige – många vilka är anställda inom kommuner. Då var det nästan hälften av de svarande (45 procent) som uppgav att de utsatts för någon form av hot, våld, personangrepp eller förtal i tjänsten, bara det senaste året. Vanligaste yrkeskategorin som drabbas av detta, är enligt Visions undersökning socialsekreterarna. De är särskilt utsatta då de träffar människor i mycket tuffa livssituationer.
Enligt Brottsförebyggande rådets senaste trygghetsundersökning för politiker svarade en tredjedel att de utsatts för hot, våld eller skadegörelse det senaste året. Var tionde medgav att sådant drabbade dem årligen.
Andelen förtroendevalda som uppger sig ha blivit utsatta för hot eller våld det senaste året.
Det är alltså inte frågan om ett smalt och marginellt fenomen, det hör till tjänstemäns och politiker verklighet. Ibland till och med vardag.
Tyvärr uppger både politiker och tjänstemän att de flesta av incidenterna inte polisanmäls och att deras arbetsgivare inte gör tillräckligt för att förebygga hot och våld. Inte heller vet de alltid vart de kan vända sig för att få stöd när de blivit utsatta. Många kommuner, men även partier, har i detta läxor att lära.
Tjänstemännen, dessa demokratins tjänare, ska alltid vara redo att granskas – men de ska inte behöva skaka på handen av rädsla på grund av trakasserier. Politiker behöver tåla kritik och hård debatt, men aldrig hot om våld. Det är inte bara en fråga om de enskilda individernas välmående och arbetsmiljö – det handlar om demokrati och öppenhet. De som hotar och skrämmer får inte tillåtas göra livet surt för människor som arbetar i allmänhetens tjänst.
Därför är det begripligt att Vingåker kommun planerar att bygga om kommunhuset. Förändringar i omvärlden – säkerhetspolitisk instabilitet, våldsamma extremisters framfart och enskilda personers återkommande angrepp mot kommuntjänstemän – motiverar en säkerhetsanpassning av lokalerna, däribland byggnadens entré.
Men även om nya tider kräver andra verktyg får det inte betyda helt slutet och stängt överallt hela tiden. När demokratins tjänare stänger dörrar ökar risken för att slutenheten blir till nytt ideal. Bygg om kommunhuset – men träng inte undan öppenheten.