Det är inte de statliga tågen som byggt ut rälstrafiken de senaste årtiondena. Det är det privata.
Stora störningar i flera år. Så ramade tidningen in upprustningen av Västra stambanan häromveckan (12/8).
Och det är riktigt. Redan när växlarna mellan Katrineholm och Hallsberg ska bytas ut nästa år kan det bli struligheter i tågtrafiken. Främst drabbas ju de som ska ta sig mellan Stockholm och Göteborg – via Katrineholm. Men underhåll i en del av järnvägssystemet ger följdeffekter i andra delar av tågnätet och lär påverka även resenärer som inte åker i de riktningarna.
I stunden innebär det en del obekvämt för tågresenärerna. Men insatserna åtgärdar ju de underhållsbrister som hade försenat eller försvårat tågresor i framtiden.
De senaste årens försenade och inställda tåg i Sörmland har inte varit den bästa reklamen för persontrafik på räls. MTR:s förutsättningar att köra Mälardalstrafikens tåg i länet var inte goda – personalbristen på lokförare är inte bara regional. Samtidigt lovade bolaget runt och höll tunt. Byte av tågleverantör var till sist politiskt oundvikligt. Samtidigt har det också spätt på ideologiskt motiverat och allmänt gnäll om att problemen i tågtrafiken skulle härröra i att det numera kör mer "privat" på rälsen.
Dessa röster har fel. De senaste årtiondenas utbyggnad av tågtrafiken bygger mycket på just detta "privata". Andra aktörer än det statliga kommer också i framtiden vara viktiga i utvecklingen av rälsresandet. Det är värt att lyfta i diskussionen om järnvägen.
Samtidigt påminner tågresandet om hur ett politikerområde kan påverka ett annat. Och den som slarvar inom ett politiskt området riskerar slå ut andra viktiga samhällsintressen. Inom näringslivet finns sådana exempel inte minst vad gäller servering och försäljning av alkohol. Sena krogtider och mer gårdsförsäljning skulle förvisso innebära en del skatteintäkter och välstånd. Samtidigt slår alkoholen mot företags produktivitet i form av alkoholrelaterade sjukskrivningar och kostnaderna inom sjukvården.
Liknande risker finns med tågen. Exempelvis: Ska medborgarna välja bort fossildrivna bilar är det viktigt att tidtabellerna är generösa och tågen punktliga.
Det handlar också om näringsliv. Tågen, tillsammans med vägarna, är viktiga för att hålla företag och offentliga aktörer med rätt kompetens. Fungerande tågtrafik och bilvägar underlättar för rekrytering bortom den närmaste befolkningen.
Utan järnvägen hade det inte varit mycket av Katrineholm.
Det innebär att den som bor i vår del av Sörmland kan jobba på andra håll och betala skatt här. Men också att de människor som bor på annan ort kan jobba i Katrineholm, Vingåker, Flen utan att för den delen rota upp sin familj och flytta hit. Tillsammans med möjligheter om mer distansarbete är det en förutsättning för bättre matchning på arbetsmarknaden – och i förlängningen ökat välstånd.
När tågen inte fungerar förutsägbart riskeras en del av detta. När livets alla andra delar ska pusslas ihop kan försenade eller inställda tåg ställa till det rejält. Då kan det vara så att pendlare hellre byter till ett jobb närmare, där de kanske trivs sämre och kompetensen inte nyttjas allra bäst. Det förlorar alla på.