I några lokala Facebookgrupper i vår del av Sörmland har det varit en del skumma annonser. Det skrev tidningen om nyligen. 

Det är i köp- och säljgrupper knutna till bland annat Katrineholm och Valla som "annonserna" lagts upp i. På ytan utlovas goda inkomster för lite jobb. Men i verkligheten är det annat i görningen. Tjänster som "turistassistent" visar sig inledningsvis handla om olika sorters upplägg där det ska slussas eller handlas med kryptovaluta.

Redan här ringer varningsklockorna. Enligt Europol är kryptovaluta, däribland bitcoin, ett mycket vanligt betalningsmedel brottslingar emellan. Kryptovaluta används bland annat på dolda knarksajter, men förekommer även vid terrorfinansiering, utpressning. Kryptovalutan kan även användas vid penningtvätt, vilket Ann-Helene Lindeborg, förundersökningsledare inom bedrägerier hos polisen misstänker att dessa falska jobbannonser handlar om. Och de som är behjälpliga i sådant riskerar åtalas och dömas för penningtvätt.

Det är en rak varning som fler bör ta till sig. Den enskilde riskerar göra sig själv till medhjälpare av brott och kan dessutom utnyttjas i utpressningsförsök. 

Men varningen gäller även annan sorts lurendrejeri – där människor via telefon eller nätet lockas in att investera sina surt förvärvade stålar i påhittade företag och kryptovalutor. Andra skurkar låtsas ringa från myndigheter, banker eller företag och stressar fram användning av bank-id eller överlämnande av personuppgifter. I vissa fall förleds folk in i "kärleksrelationer" för att sedan luras på pengar. Metoderna ser olika ut, men är djupt skadliga. Skurkarna stjäl inte bara folks pengar. Manipulation av den här sorten slår mot människors tillit, deras hälsa, självkänsla. Sådana slag är det svårt att repa sig från. Det i sig borde vara nog med motivation för politiken att reagera.

Ovanpå detta finns andra samhällsskadliga konsekvenser. Bara förra året uppskattas vinsterna från bedrägeribrotten dra omkring 7,5 miljarder kronor till gängen. Detta enligt polismyndighetens nationella bedrägericentrum. Och inkomsterna ökar – 2020 handlade det om 3,3 miljarder kronor mindre. Det förvånar inte. Antalet anmälda bedrägerier är förvisso färre idag än under "toppåret" 2018, men har nu på senare år åter ökat igen. 

Pengarna från bedrägerierna finansierar sedan handel både med narkotika och vapen. Svindleriet underlättar för gängen att fortsätta spä på social och medicinsk misär genom knarkförsäljning. Detta, tillsammans med de stora pengarna från knarkhandeln, köper gängen de kulor och det sprängmedel som gör hål i svenska bostadsområden och människor.

I detta behöver många fler agera. Banker behöver göra sin del för att inte låta svindlarpengar flöda genom deras konton. Polisen måste också bli bättre på att spåra pengaflödet. Uppklarningen av bedrägeribrott ligger på pinsamma tre procent. Denna siffra måste pumpas upp, så att lurendrejarna inte kommer undan med de stora pengar de stjäl. Även straffskärpningar kan vara aktuella.

Men inget av detta kan helt försäkra oss från att bedras. Den sortens risker ingår i ett fritt samhälle. Därför hänger mycket på att folk – också i vår del av Sörmland – är vaksamma och välinformerade. Sådan motståndskraft gör mycket nytta.