Jobbannonser som inte tycks rekrytera personal till något särskilt företag eller någon specifik verksamhet dyker då och då upp i olika Facebookgrupper. Goda förtjänster utlovas för ganska låg arbetsinsats. I köp- och säljgrupper i Katrineholm har sådana annonser publicerats den senaste tiden. I en annons, på engelska, efterlystes fem manliga eller kvinnliga anställda, som skulle kunna arbeta morgonskift eller kvällsskift. Bra lön och andra förmåner utlovades.
När tidningen uttryckte intresse för jobbet via Messenger kom inget svar. Annonsen låg ute i ett par timmar innan den togs bort av annonsören eller städades bort av sidans administratör.
Tidigare låg en liknande annons ute i en köp- och säljgrupp i Valla i ett par timmar, där en kvinna sökte personer för deltidsjobb. Där fick tidningens reporter faktiskt svar, när vi ställde frågor om jobbet. Det framgick snart att det handlade om handel med kryptovalutor.
En prislista presenterades, där 200 investerade euro påstods ge 3 650 euro i "potentiell intäkt" inom 72 timmar. Tidningens reporter uppmanades att ladda ned en app till telefonen och sedan skicka skärmdumpar till "arbetsgivaren", men när tidningen bad att få ringa upp arbetsgivaren var det omöjligt, arbetsgivaren hade inte tid. Snart upphörde kommunikationen.
I ytterligare ett fall, när tidningen svarat på en annons i en köp- och säljgrupp i Katrineholm, får reportern erbjudande om att jobba som "Tourism online assistant" (nätbaserad turistassistent), men sedan framkommer det att det även handlar om handel med kryptovaluta.
– Det finns lite olika annonser om det där och det börjar komma mer och mer i Sörmland, säger Ann-Helene Lindeborg, förundersökningsledare inom bedrägerier hos polisen.
Ofta ser det på ytan ut att handla om bitcoin, den mest kända kryptovalutan.
Men någon bitcoinhandel handlar det oftast inte heller om, är Ann-Helene Lindeborgs erfarenhet.
– Det går ut på att man ska ta emot pengar och sedan skicka dem vidare. Man tar kanske emot 6 000 kronor och får behålla en tusenlapp. Bara där bör man dra öronen åt sig. Det ser ut att handla om penningtvätt.
Det förekommer inga avtal, de som kallar sig arbetsgivare lämnar inte ut någon information om sig själva, fortsätter Lindeborg.
Klickar man sig in på "arbetsgivarnas" Facebook-profiler har de ofta ytterst få vänner och bara ett fåtal bilder. Klickar man sig vidare till deras vänners profiler har även de profilerna få bilder och samma vänner.
– Ibland har man tagit bilder från någon annan och skapat ett tillfälligt konto, ibland är andras konton hackade. Jag tror inte alls att det är personerna på bilderna, säger Ann-Helene Lindeborg.
Det polisen kan göra med de falska jobbannonserna är att spåra pengarna.
– Då kommer vi till den som fått ett ”jobb”. Då får vi se hur trovärdig den personen är. De vet normalt inte vem de har som arbetsgivare. Vi kommer sällan åt hjärnorna. De som tar jobben begår brottet penningtvätt. Men ofta handlar det om uppsåtet, om det inte var deras avsikt att begå brott kanske det inte går vidare ändå. En del bryr sig inte, de vill bara tjäna pengar, säger Ann-Helene Lindeborg.