Visst har vinterlandskapet i Katrineholm och Sörmland varit vackert den senaste tiden? Men kylan, snön och isen är också trafikfaror. Både bilar och människor kan halka och skada sig. 

Det innebär debatt om snöröjning och halkbekämpning av vägar och gång- och cykelbanor. Vad ska göras först och var? Hur hanterar man snövallarna som försvårar för dem som sitter i rullstol eller har rullator att ta sig fram i staden med? 

De närmaste dagarna kommer frågorna om snöröjning och halkbekämpning antagligen skifta i karaktär. De kraftiga minusgrader vi sett den senaste tiden lär inte hålla i sig så länge till. Men det dämpar inte behovet av en kommunal vinterstrategi. Rikligt med snö och riktig kyla kan slå till plötsligt.

Därför är det oroande signaler som kommit från Katrineholms förvaltning, men också den politiska majoriteten, på senare tid gällande halkbekämpningen i kommunen. Det verkar inte bli någon sopsaltning på kommunens cykel- och gångbanor denna vinter eller under 2024! Det kunde man läsa om i tidningen i slutet av oktober.

Sopsaltning innebär att en maskin sprider ut saltlake över asfalten som smälter is och snö, samtidigt som den borstas ren. Resultatet är barmark värdig att gå, springa och cykla på utan både snövallar och halksand. Metoden har varit effektiv både här och i andra kommuner och har använts med framgång bland annat i Nyköping. I Katrineholm har halkbekämpningstekniken testats, övergivits, för att återigen användas – i begränsad omfattning – av kommunen.

Det är dock oklart hur länge kommunen tänkt avstå sopsaltandet. Anneli Hedberg (S), ordförande i service- och tekniknämnden, säger att det är upp till förvaltningen att bedöma om denna sorts halkbekämpning ska användas. Så är det förstås, experterna på förvaltningen är bättre lämpade än politikerna att bestämma när metoden ska användas. Sopsaltningen fungerar till exempel som bäst kring noll grader, när isen smälter och fryser till och från.

Men har inte den politiska majoriteten någon åsikt, eller ambition, hur de vill att snöarmadan ska se ut och fungera? Hedberg pekar på prislappen – sopsaltning är dyrt! 

Jo, så kan man resonera om man tänker i stuprör. Driftskostnaderna är en sak. Men att fullt ut gå över till sopsaltning har stora samhällsekonomiska fördelar som kan vara svåra att se i kommunens kalkylblad. Bättre framkomlighet under vintern leder till färre skador bland äldre, fördelar för klimat och miljö. Att folk kan ta sig till jobbet oskadda påverkar även produktiviteten i olika verksamheter.

I det ljuset går det inte att se sopsaltningen som något "extra" som kommunen kan dra ned på när det är ont om kulor. Det behöver vara en självklar del av Katrineholms halkbekämpning. 

Och även om sopsaltningsmetoden är dyrare än vanlig halkbekämpning är det närmast småpengar i en budget av Katrineholms storlek. Det är inte heller billigt att låta en sopsaltningsmaskin, inköpt för en halv miljon kronor, bara stå i garaget.

Ekonomiskt svåra tider kräver att kommunen håller i stålarna. Men den som i dag slarvar i kampen mot halkan får betala mer imorgon.