Barn som äter frukost mår bättre. Mer sensationellt än så är det inte. Men politiker som länge saknat intresse för att införa frukost i skolan borde väcka det. Insikten om frukostens betydelse för barns hälsa och skolutveckling borde ha infunnit sig för länge sedan.
Var ointresset kommer ifrån är oklart. Är det någon uppblåst rädsla för att skolbudgeten skulle växa explosionartat? Eller vill man inte göra sig ovän med väljare som tycker att frukost är föräldrarnas uppgift, inte skolans? Dessutom är det osäkert hur populärt det skulle vara bland eleverna – riskerar kommunen inte att slänga skattepengarna i sjön?
Oavsett så är det svaga motargument. Fördelarna med skolfrukost är många. Insatserna små. Vilket är slutsatser som Vänsterpartiet i Katrineholm också kommit fram till. De föreslår därför återigen att det ska införas i kommunens skolor, inte bara där köken börjat med egna initiativ.
Studie efter studie, både svenska och internationella, har dragit slutsatsen att barn som äter frukost presterar bättre i skolan. Erbjuds eleverna mat på morgonen kan det också utjämna olikheterna i studieresultat. Det är inte lika vanligt att äta frukost i socioekonomiskt svaga hushåll som i andra. Att erbjuda frukost vid skoldagens start kan då hjälpa dem att få bättre matvanor och skolresultat. Det kan även ha positiva effekter på skolk och mobbning.
Hälsoeffekterna syns också i mindre missbruk av tobak, droger och alkohol när barnen bli äldre. Goda frukostvanor kan även minska risken för övervikt och fetma, det är ett argument som borde locka fler sörmländska kommuner – med tanke på att det finns en stor andel överviktiga barn, unga och vuxna i länet.
Dessutom behöver det inte vara särskilt dyrt. När Vänsterpartiet i Katrineholm räknade på det blev det omkring 5,5 miljoner kronor. I en kommunalbudget av Katrineholms storlek är det närmast kaffepengar, men behöver givetvis komma någonstans ifrån. Det är en fråga om prioriteringar och vilja.
Och även inom kommunen finns det skolor som redan i dag erbjuder frukost. På Järvenskolan erbjuds grötfrukost sedan i höstas. Det är inte särskilt många elever som äter just nu. Men dagligen handlar det om 10–15 elever som äter frukosten i skolan, berättar Michael Mena, kökschef på skolan i tidningen. Han vittnar om att gröten ryms i skolkökets budget, trots att Järven precis som alla andra skolkök har en extra ansträngd matbudget just nu.
Men är inte gratis skolfrukost bara vänsterfasoner? Nja. På andra håll har partier som är av en helt annan kulör än Vänsterpartiet kommit till liknande slutsatser. Bland annat har Moderaterna i grannkommunen Eskilstuna behövt pressa hårt för att frukost i skolan ska införas. Hur det blir med saken återstår att ser. Men ambitionen är rätt och riktig. Styret i Katrineholm borde ta till sig detta. Frukost i skolan borde vara regel – inte undantag.
Att V i Katrineholm och M i Eskilstuna kan landa i samma slutsats är inget konstigt. Det visar närmast att forskning kan få gehör i politiken – oavsett partikulör. Ideologiska skiljelinjer behöver för den sakens skull inte suddas ut. Gnabb om hur kommunerna ska finansiera frukost i skolan, hur mycket det får kosta och hur den ska utformas kan ändå kvarstå.
Fler politiker skulle behöva lyssna till experterna – inte slå dövörat till för att det rimmar illa med personliga föreställningar.