Katrineholm är bästa kommunen i Sörmland att bo i. Det är slutsatsen man kan dra om man ska tro tidningen Fokus årliga rankinglista över Sveriges 290 kommuner. "Här är det bäst att leva" kallas rankingen. Men stämmer det verkligen?
Infostat som ansvarat för Fokuslistan har försökt utgå från vad genomsnittssvensken behöver. De har sammanvägt nio olika kategorier, däribland utbildning, serviceutbud och offentlig ekonomi. Varje kategori har givits olika tyngd. Kategorin privatekonomi har tilldelats störst betydelse av resultatet (21 procent). Poängen i denna kategori baseras på hur många kvadratmeter villa en lärare med genomsnittslön kan köpa i kommunen. Jobb och karriär utgör 15 procent av resultatet, det gör också trygghet.
De politiska reaktionerna på den här sortens rankingar och poängräknande ser ofta olika ut på olika håll. Kommunerna som placerats i topp tjoar leendes gärna i medier. Förståeligt mer kritiska är kommunerna längre ned på listorna.
De kommuner som är skeptiska mot listan har dock mer rätt än de som glädjetjuter blåögt. Även om rankingen nu ska ha mindre fokus på faktorer som hänger samman med invånarnas plånboksstorlek så är många, men inte alla, av gräddhyllekommunerna högt upp på listan. Vi ser bland annat Täby (3), Nacka (8), Danderyd (7) och Lomma (25). Det är inte sällan kommunpolitiskt designat på det sättet. Allmännyttan säljs ut, få hyresrätter och färre kollektiva ressätt. Sociala problem hålls borta och måste hanteras i andra kommuner. Samtidigt behöver kommunernas invånare inte köra långt med bilen till storstädernas arbetsmarknader.
Därför är det orättvist att jämföra dessa med kommuner som har helt andra utmaningar, däribland Vingåker (251), Flen (271) och Eskilstuna (141). Att väga in långtidsarbetslöshet är givetvis en rimlig parameter att ta med. Men utan att beakta invandringen till kommunerna blir jämförelsen svårbedömd.
Fler norrländska städers höga placering är intressanta, däribland Luleås förstaplats. De klimatnödvändiga industrier som växer fram i norra delarna av Sverige ger många jobbtillfällen. Och i jämförelse med en rad andra kommuner i södra Sverige är antalet skjutningar lätträknade – vilket lär ger fina poäng i kategorin trygghet. Våldsdåd och liknande kan givetvis sätta bilden av otrygghet på en plats. Men trots flera våldsdåd i Eskilstuna och Malmö (82) är dessa fortfarande växande inflyttningskommuner.
Kommuner som ligger nära Stockholm (14), som befolkningsväxande Strängnäs (175) liknar inte heller krympande Katrineholm i mycket (107).
Människor väljer – och väljer bort – platser att bo på utifrån högst personliga preferenser. Vilka arbetstillfällen som finns på eller kring orten är viktiga för de flesta. Har man barn väger en bra skola tungt. För många är närheten till naturen betydelsefull och för andra är närheten till bio och ett aktivt föreningsliv mycket viktigt. Människor är olika och har inte precis samma behov. Plus för mig kan vara minus för någon annan.
Dessutom fångar rankingen inte upp betydelsen av närhet till familj och vänner har. Och även om in- och utflyttning tas i beaktande borde det få större utfall på den här sortens sammanställningar.
Fler har skäl att få upp ögonen för denna del av Sörmland. Närheten till stora arbetsmarknader, goda tågförbindelser i flera riktningar och närhet till rekreation i skogar och sjöar borde intressera många. Därför ska man inte heller blindstirra på den här sortens rankingar. För många av katrineholmarna är Katrineholm nummer ett. Inte 107 eller någon annan lägre placering.
