När tidningen ringer Plus Katrineholm, fylls vd:n Jakob Jansson av positiva tankar när han får höra om resultatet.
– Det är en våg av stolthet man känner. Jag tycker också det blir ett väldigt gott betyg till både hur man planerar stadsmiljö, jobbar med upplevelser för invånare och besökare. Även för alla aktörerna, både från föreningar, näringsliv, bolag och kommun som har hjälpts åt för att skapa de förutsättningarna som gjort att man rankats så högt.
Anledningen varför Katrineholm gått bättre än andra sörmländska kommuner tycker sig Jakob Jansson också ha en idé om. Han tror kombinationen av landsbygdsidyll och stadskänsla är en stor bidragande faktor.
– Jag tror att Katrineholms framfart beror på den unika kombinationen av det som finns i närheten här, från vandringsleder till en storstadstripp. Det finns en urbanitet i Katrineholm och det finns mycket landsidyll och stadskänsla inom ett väldigt kort avstånd. Ett bra exempel är att man jobbar mycket med cykelmiljöer, vattennära livsmiljöer och offentlig konst. Det finns även mycket natur och leder som omger vår plats på ett fint sätt. Man har mycket att göra här, även fast det är en plats som är enkel och vacker att bo på. Katrineholm har en ganska heltäckande förutsättning för att trivas här, det är nog därför vi har fått ett så pass bra resultat.
När tidningen beger sig ut på stan för att höra vad katrineholmarna har att säga om kommunen, hörs många positiva åsikter.
– Det är en trevlig liten stad, den ligger centralt, nära till de större storstäderna runt omkring. Sedan gör kommunen jättefina blomsterarrangemang, säger Yvonne Önneros.
– Det är nog miljöerna och omgivningen. Tänk bara Djulö, det är helt fantastiskt, säger Sandra Nyberg.
Men det är inte bara positiva tankar om Katrineholm som framförs av folket på stan. Även lite kritik får utrymme i diskussionerna.
– Det här med att bygga ett hus på torget, det tycker jag inte om. Man kan i stället för ett hus, bygga något för både ungdomar och barn där, säger Laila Eriksson.
Rankningen baseras på nio kategorier som väger olika tungt. Kategorierna och de olika vikterna av dem, är:
- Utbildning och skola, 13 %
- Vård, 5 %
- Jobb och karriär, 15 %
- Infrastruktur, 12 %
- Trygghet, 15 %
- Serviceutbud, 10 %
- Fritid, 6 %
- Privatekonomi, 21 %
- Offentlig ekonomi, 3 %