Insändare: Vandrare i skogen måste också ta ansvar

Kommentar till klagomålen om MTB den 9/9.
När äntligen en förening i staden visar lite engagemang och skapar förutsättningar för att ännu en grupp av människor ska kunna nyttja skog och mark så dyker det upp en massa gaphalsar och hävdar "vi var här först" enligt någon annekteringsprincip. Vad jag vet finns det något som heter Allemansrätten med riktlinjer hur man ska bete sig i skog och natur.

Det är tråkigt att ni som rör er till fots blir skrämda men jag hoppas att ni gör en egen riskanalys innan ni ger er ut i naturen och känner ett eget ansvar. Jag vet inte hur många lösa hundar jag ser ute i Fossjöskogen. Många vandrare som går och pratar, lyssnar på någon media i lurar eller är allmänt frånvarande och som verkar tro att man äger skogen bara för att man går till fots eller för den del rider till häst. Här krävs det bättring även av er.

Vad jag har noterat när jag har vart ute i området är att cykellederna går på stigar som verkar vara till åren alternativ nyframtagna av föreningen. Alltså de är inte belägna på kommunens elljusspår.

Att människor, både MTB-cyklister och bärplockare, cyklar på elljusspåren är väl en polisfråga?