Tack Svensk direktreklam för att ni gav mig starten på mitt arbetsliv när jag var så ung som 14 år och bodde i Katrineholm med mina föräldrar.
I dag är jag betydligt äldre, och jag bor inte kvar i Katrineholm längre, men min mamma postade artikeln till mig där en ung flicka kände att hon blivit lurad av Svensk direktreklam. Min mamma var orolig att jag känt det som att jag arbetade under ”slavliknande” förhållanden. Jag skrattade och sa att nej – det var roliga år!
Här kommer min berättelse om fem år i företaget:
Jag gick i årskurs 8 och var alltså 14 år ung när jag fick ett distrikt i närheten av där jag bodde.
På den tiden delade man ut reklam två gånger per vecka. Att ”blada ihop” alla reklamblad ingick i jobbet, hela vardagsrumsgolvet i vår villa fullt med reklam när jag gjorde mina buntar. Jag tog även matbordet i anspråk och packade alla mina buntar i många papperskassar. Mina föräldrar hjälpte gladeligen till.
Åh vad jag tyckte det var kul! Mitt första egna jobb! Och när lönen kom – så stolt jag var! Jag fick ett eget bank-kort också, så jag kunde handla för mina egna ihoptjänade pengar.
Jag blev bra på att dela ut reklam. Jag ställde cykeln mellan två trappuppångar, sprang in i första porten, uppför trapporna högst upp i huset och stoppade reklamen i brevlådorna på vägen ner, sen vidare till nästa uppgång. Sedan flyttade jag cykeln och körde på. Jag tog tid på varje reklamrunda, allt för att vara så effektiv som möjligt.
Efter något år blev jag tillfrågad om jag ville ha ett distrikt till. Så stolt igen. Dubbla distrikt – och dubbel lön!
Till jul det året fick vi hem så mycket reklamblad att de levererades på pall till vår garageuppfart. Vi skrattade tillsammans jag och mina föräldrar, sedan satte vi i gång att blada ihop allt. Vi hade roligt!
På vintern var det inte alltid en dans på rosor när det var minus femton grader, snö och blåst och reklamen skulle delas ut på cykeln på isiga gator. Men jag missade inte ett enda pass. Och jag delade alltid ut min reklam i tid.
Jag har fortfarande kvar i mitt cv att jag arbetade för Svensk Direktreklam, trots att det idag är många år sedan jag slutade där.
Att få börja arbeta som ung är bra. Det har lärt mig att man måste arbeta för att få sin lön, jag lärde mig att alla jobb är lika mycket värda, att alla jobb måste utföras i alla väder, och att man trots att jobbet ”kanske inte är så kul” ändå kan kämpa för att bli bäst på det man gör! För gör man bara sitt bästa har man kommit långt i arbetslivet!