Att skydda artrikedomen är att skydda livet

Sverige 22 maj 2020 05:21
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Arter på jorden dör ut i en mycket högre takt än tidigare. Därför presenterade EU-kommissionen på onsdagen en plan för att bevara och återbygga den biologiska mångfalden.

Det föreslås bland annat att andelen skyddad mark ska öka från omkring 26 procent av EU:s yta till 30 procent, och att andelen skyddade havsområden ska öka från 11 till 30 procent. 

 

Även Sverige har mycket att göra för att bevara och återbygga den biologiska mångfalden. 

Förra månaden presenterade Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, sin lista över hotade arter i Sverige 2020. Det uppmärksammas av Miljöpartiet på debattplats. Rödlistan, som den kallas, är en kartläggning av Sveriges arters livskraft och sårbarhet. De arter som bedöms hotade kategoriseras utifrån hur illa ställt det är med deras tillstånd. De delas in fyra kategorier: nära hotad, sårbar, starkt hotad och akut hotad. 

 

Vilka arter är då hotade? 

I Sverige finns cirka 50 000 flercelliga och inhemska arter. För merparten av dessa är kunskapen om population, utbredning och livsförutsättningar begränsad. Kvar finns omkring 21 700 arter att bedöma. Av dem är omkring 20 procent, 4 746 arter, med på årets rödlista. Hälften bedöms som hotade.

Antalet rödlistade växter och djur har ökat med 11 procent på fem år. För flera arter har situationen blivit värre, däribland 52 fjärilsarter. För minst två arter av fjärilar har situationen blivit akut och de riskerar försvinna från Sverige. Även igelkotten och skogsharen har rödlistats för första gången. 

 

Skogskövling och överfiske är anledningen till att många arter rödlistas. En annan vanlig anledning är klimatförändringarna. Änderna är ett exempel. En del andarter såsom ejdern, har minskat mycket i antal. En orsak är att det finns färre skyddade platser från mink och havsörn. Men en annan förklaring kan vara att en del av ändernas föda, musslor, helt enkelt blivit färre. Bland annat flodpärlmusslan är särskilt utsatt. I Sörmland är den utrotad.

Det hör till att musslornas fortplantning är känslig för ändrade temperaturer. Och med tilltagande klimatförändringar blir många vintrar varmare, och leder till att musslorna helt enkelt inte förökar sig.

 

Utrotningen av växter och djur är inte bara ett problem i form av förlorade naturupplevelser. Alla arter är små beståndsdelar i ett komplext ekosystem som ytterst möjliggör mänskligt liv. Vissa komponenter är viktigare än andra men alla fyller sin funktion. Bin pollinerar grödor, maskar håller jorden bördig, bryter ner material och hjälper till att återvinna näringsämnen och så vidare. När arter försvinner kan systemet rubbas, vilket i förlängningen kan hota tillgången på vatten, föda, bränsle, byggnadsmaterial och annat som är livsviktigt för människan.

Många arter som i dag inte längre finns, eller är på randen att utrotas, är till största del en följd av mänskligt agerande, som vårdslös skogsavverkning, icke hållbart jordbruk och fiske och klimatutsläpp. Men det som har gjorts fel kan göras rätt. Utvecklingen kan vändas.


Ämnen du kan följa